Det innebär att den har ett överskott på en enda minusladdning. Kloridjonen, Cl⁻, är till exempel envärt negativ, medan sulfidjonen, S²⁻, är tvåvärt negativ. På motsvarande sätt är en natriumjon med en plusladdning, Na⁺, envärt _positiv_ medan en magnesiumjon, Mg²⁺, är tvåvärt positiv.
Jag som alltid förlikas med en pakaka när det gäller kemi tycks mig helt och hållet motbevisa denna styriotypiska bilden av mig själv i och med den här videon. Tack Magnus!
När det står att något "gärna" tar upp en elektron, betyder det att den även kan avge en elektron? Eller kan den endast ta upp? Och vad menas med att något är extra stabilt vid 8 valensElektroner? Vad är det som gör klor giftigt när den har 8 valensElektroner, är det p.g.a negativ laddning? Tack!
Att en atom "gärna" tar upp en elektron betyder att sannolikheten är mycket högre att den tar upp en elektron än att den inte gör det. Genom att tillföra energi till en atom kan man dock alltid även ta bort elektroner från den, det gäller bara att ösa på med tillräckligt mycket energi. Att något är stabilt betyder att det är i ett tillstånd som inte så lätt förändras. Ett sådant tillstånd är ett tillstånd med lägre energi. Du kan tänka dig såhär, att om du ställer en penna på högkant, så tillför du den lite lägesenergi. Men den blir också mycket mer instabil än om den ligger platt ner på bordet. På högkant är också sannlikheten hög att pennan går från det högre energitillståndet och faller platt ner. Och platt ner på bordet har den också lägre energi, samtidigt som sannolikheten är låg att dess läge förändras ytterligare. När en kloratom tagit upp en elektron och omvandlats till en kloridjon, Cl⁻, är den mycket mer stabil och mycket mindre benägen att reagera med något annat. Därför är det tvärtom så att kloridjonen är _mycket mindre_ giftig än klorgas, Cl₂. I klorgasen har nämligen kloratomerna bara "lånat" en elektron från den andra kloratomen. Därför är de inte lika stabila som när kloratomen helt och hållet tagit upp en elektron och omvandlats till en kloridjon, Cl⁻.
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket! Om ett grundämne har 4 valenselektroner, betyder det att chansen att den antingen avger eller tar upp elektroner är 50/50? Och isåfall, finns det något namn för grundämnen med 4 valenselektroner?
@@Tankeenify Grundämnen med fyra valenselektroner finns i kolgruppen. Kolatomen själv bildar helst inte några joner alls, utan istället kovalenta bindningar till andra atomer, och detsamma gäller kisel. Ju längre ner i kolgruppen vi rör oss, desto mer ökar metallkaraktären hos atomerna. Det betyder att de på grund av sin mer komplexa elektronstruktur helst avger en eller flera elektroner.
Vill bara säga att även äldre (27år) elever får användning av dina videos då jag nu repeterar kemin inför läkarlinjen som jag börjar på om en månad. Brukar föredra böcker men dina videos är otroligt pedagogiska och fungerar utmärkt som ersättning :)!
Tack ska du ha, roligt att höra att mina videogenomgångar funkar som repetition också! Och jag tror faktiskt till och med att det finns några lärosäten som officiellt rekommenderar mitt material inför kursstarten. 😉 Lycka till med läkarplugget i höst!
Om ett ämne som har 2 elektroner i k-skalet, 8 elektroner i L-skalet, 18 elektroner i M-skalet, och 1 valenselektron i N-skalet skickar iväg sin enda valenselektron blir ju det yttersta skalet M-skalet med 18 elektroner. Men hur fungerar det när det endast för finnas 8 valenselektroner?
Det skulle i så fall handla om koppar, och är lite mer invecklat än vad jag brukar gå in på i Kemi 1. I kopparatomen överlappar M-skalets 3d-orbitaler N-skalets 4s-orbital. Det gör att elektroner istället avges från M-skalet när atomen oxideras, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/6324-bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html
Jag går i årskurs 9 och ska imorgon ha prov på detta. Jag lär mig jättemycket av dig och blir på något sätt så mycket mer intresserad av dessa videos än av min bok. Undervisar du på ett gymnasium? Vilket då undrar jag? Tacktacktack
Vad roligt att jag lyckas få dig intresserad av kemi med hjälp av mina torra videogenomgångar! 😊 Jag undervisar till vardags på gymnasieskolan Spyken i Lund. Välkommen hit om du har vägarna förbi!
Du är nog ute efter den här om elektronmoln och orbitaler: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html
Jodå, visst är jod, I₂, giftigt. Fast du kanske tänker på _jodidjoner,_ I⁻? Det är en milsvid skillnad; jodidjoner har inte alls samma egenskaper som jod, och är inte heller lika giftiga. Fast _allting_ är faktiskt giftigt, även till exempel vatten. Det handlar bara om vilken dos man tar det i.
Denna kanal kan fan vara det bästa internet har att erbjuda, har räddat mig så många gånger
Jag tackar för komplimangen! 😊
vi förtjänar inte dig Magnus
Asch, såklart ni gör - tack för att du vill lära dig kemi! 😊
Tack så mycket för dina undervisningar
Tack själv, roligt att höra att du uppskattar dem! 😊
Det gör jag alltid
Tack så mycket för dina videos. De hjälper mig verkligen.
👍
Tack själv, roligt att höra att de är till hjälp! 😊
8:30 vad menas med envärd negativ?
Det innebär att den har ett överskott på en enda minusladdning. Kloridjonen, Cl⁻, är till exempel envärt negativ, medan sulfidjonen, S²⁻, är tvåvärt negativ. På motsvarande sätt är en natriumjon med en plusladdning, Na⁺, envärt _positiv_ medan en magnesiumjon, Mg²⁺, är tvåvärt positiv.
Fantastisk video. Tack!
Tack själv! 😊
Jag som alltid förlikas med en pakaka när det gäller kemi tycks mig helt och hållet motbevisa denna styriotypiska bilden av mig själv i och med den här videon. Tack Magnus!
Roligt att höra att jag kan hjälpa till, och lycka till med pluggandet! 😊👍
När det står att något "gärna" tar upp en elektron, betyder det att den även kan avge en elektron? Eller kan den endast ta upp? Och vad menas med att något är extra stabilt vid 8 valensElektroner? Vad är det som gör klor giftigt när den har 8 valensElektroner, är det p.g.a negativ laddning?
Tack!
Att en atom "gärna" tar upp en elektron betyder att sannolikheten är mycket högre att den tar upp en elektron än att den inte gör det. Genom att tillföra energi till en atom kan man dock alltid även ta bort elektroner från den, det gäller bara att ösa på med tillräckligt mycket energi.
Att något är stabilt betyder att det är i ett tillstånd som inte så lätt förändras. Ett sådant tillstånd är ett tillstånd med lägre energi. Du kan tänka dig såhär, att om du ställer en penna på högkant, så tillför du den lite lägesenergi. Men den blir också mycket mer instabil än om den ligger platt ner på bordet. På högkant är också sannlikheten hög att pennan går från det högre energitillståndet och faller platt ner. Och platt ner på bordet har den också lägre energi, samtidigt som sannolikheten är låg att dess läge förändras ytterligare.
När en kloratom tagit upp en elektron och omvandlats till en kloridjon, Cl⁻, är den mycket mer stabil och mycket mindre benägen att reagera med något annat. Därför är det tvärtom så att kloridjonen är _mycket mindre_ giftig än klorgas, Cl₂. I klorgasen har nämligen kloratomerna bara "lånat" en elektron från den andra kloratomen. Därför är de inte lika stabila som när kloratomen helt och hållet tagit upp en elektron och omvandlats till en kloridjon, Cl⁻.
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket! Om ett grundämne har 4 valenselektroner, betyder det att chansen att den antingen avger eller tar upp elektroner är 50/50? Och isåfall, finns det något namn för grundämnen med 4 valenselektroner?
@@Tankeenify Grundämnen med fyra valenselektroner finns i kolgruppen. Kolatomen själv bildar helst inte några joner alls, utan istället kovalenta bindningar till andra atomer, och detsamma gäller kisel. Ju längre ner i kolgruppen vi rör oss, desto mer ökar metallkaraktären hos atomerna. Det betyder att de på grund av sin mer komplexa elektronstruktur helst avger en eller flera elektroner.
Vill bara säga att även äldre (27år) elever får användning av dina videos då jag nu repeterar kemin inför läkarlinjen som jag börjar på om en månad. Brukar föredra böcker men dina videos är otroligt pedagogiska och fungerar utmärkt som ersättning :)!
Tack ska du ha, roligt att höra att mina videogenomgångar funkar som repetition också! Och jag tror faktiskt till och med att det finns några lärosäten som officiellt rekommenderar mitt material inför kursstarten. 😉 Lycka till med läkarplugget i höst!
Snyggt presenterat. Perfekt för att fräscha upp kunskaperna även för en 55+ 😊
Tack ska du ha, roligt att jag kan hjälpa till! 😊
JAG ÄLSKAR DIG MAGNUS !!!!
Och jag älskar alla som vill lära sig kemi (och biologi)! 😊
Bra jobbat, fina animationer!
Tackar! 😊
BÄSTA!!!
TACK! 😊
Om ett ämne som har 2 elektroner i k-skalet, 8 elektroner i L-skalet, 18 elektroner i M-skalet, och 1 valenselektron i N-skalet skickar iväg sin enda valenselektron blir ju det yttersta skalet M-skalet med 18 elektroner. Men hur fungerar det när det endast för finnas 8 valenselektroner?
Det skulle i så fall handla om koppar, och är lite mer invecklat än vad jag brukar gå in på i Kemi 1. I kopparatomen överlappar M-skalets 3d-orbitaler N-skalets 4s-orbital. Det gör att elektroner istället avges från M-skalet när atomen oxideras, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/6324-bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html
Jag går i årskurs 9 och ska imorgon ha prov på detta. Jag lär mig jättemycket av dig och blir på något sätt så mycket mer intresserad av dessa videos än av min bok. Undervisar du på ett gymnasium? Vilket då undrar jag? Tacktacktack
Vad roligt att jag lyckas få dig intresserad av kemi med hjälp av mina torra videogenomgångar! 😊 Jag undervisar till vardags på gymnasieskolan Spyken i Lund. Välkommen hit om du har vägarna förbi!
Du räddade livet ur mig
Det gör jag så gärna! 😊
vad är koncept om s-p-d-f? jag hittar inte i dina videoer, kan du förklara den i dina ankommande videoer, eller så kan du berätta kort här :)? tacksam
Du är nog ute efter den här om elektronmoln och orbitaler: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket för svara
Varför ritade du inte upp francium :(( hittar ingenstans hur många elektroner som kan finnas i ett skal efter det skal med 32 elektroner, hjälpppp
Francium har följande antal elektroner i sina elektronskal:
K:2 L:8 M:18 N:32 O:18 P:8 Q:1
@@MagnusEhinger01 Du är kingen Magnus kommer kötta mitt prov imorn mycket tack vare dig.
@@Soup-qs6lx Lycka till på ditt prov! 👍
jod är inte giftigt
Jodå, visst är jod, I₂, giftigt. Fast du kanske tänker på _jodidjoner,_ I⁻? Det är en milsvid skillnad; jodidjoner har inte alls samma egenskaper som jod, och är inte heller lika giftiga. Fast _allting_ är faktiskt giftigt, även till exempel vatten. Det handlar bara om vilken dos man tar det i.