detta är min första video från att min kusin tipsa om dig och jag lärde mig fantastikt mycket! du gör kemi enkel och rolig till och med för mig som bara går i sjuan!
Ville bara säga att du är 100x bättre än min kemilärare. Sättet som du lär ut på gör att jag äntligen förstår det som sägs på lektionerna på halva tiden. TACK SÅ MYCKET!!! :)
Tack själv! 😊 Men du ska veta att din kemilärare ändå lägger grunden i det hon/han undervisar. När du sedan kollar på mina videogenomgångar, så är du liksom förberedd på vad som ska komma, och då kan det mycket väl vara så att "polletten trillar ner"!
Min kemilärare säger att vi är bortskämda när vi har tillgång till dina videolektioner! 😆 Det skulle vara fantastiskt om du också var lärare på mitt gymnasium.
En polär kovalent bindning är en bindning mellan två atomer som har olika elektronegativitet. En polär molekyl är en molekyl med en eller flera polärt kovalenta bindningar som gör att plus- och minusladdningarna förskjuts inom molekylen.
Elektronegativiteten kan ses som en atoms benägenhet att ta upp eller avge elektroner i en kovalent bindning. Eftersom joner inte bildar kovalenta bindningar till andra ämnen (utan jonbindningar och dylikt), och ädelgaserna inte gör det heller, är det inte meningsfullt att tala om någon elektronegativitet alls för dem.
Det finns flera olika sätt att beräkna elektronegativitet på, både enligt Pauling och ett flertal andra kemister/fysiker. Tyvärr behärskar jag dem själv inte tillräckligt väl för att kunna förklara dem. Det jag istället säger till mina egna elever, det är att de måste lära sig utantill att kväve, syre och fluor (och i viss mån klor) är de allra mest elektronegativa atomslagen. Har man bara koll på det, så klarar man det allra mesta i Kemi 1 (och Kemi 2).
Frågan är om klormetan, CH₃Cl, innehåller någon polärt kovalent bindning. När man tittar på en kovalent bindning, så är det alltid bindningen mellan två atomer man undersöker. I klormetan sitter kolatomen i mitten, och till den binder sedan tre väteatomer och en kloratom, se bild: commons.wikimedia.org/wiki/File:Chloromethane-3D-balls.png Bindningarna som är mellan kol och väte är (så gott som) opolära, medan bindningen mellan kol och klor är svagt polär.
@@MagnusEhinger01 Hallå Magnus! Funderade också på just denna uppgiften. Jag kom fram till det du skrev här att den är svagt polär, men i facit har du listat CH3Cl som polär, och alltså inte som svagt polär bindning. Men det är alltså fel i facit?
Påverkar antal atomer delta resultatet? Vad jag menar är om man ska räkna ut deltavärdet på t.ex H2O, lär jag ta hänsyn till de två vätemolekylerna, påverkar de elektronegativiteten? Eller är det bara ta en väte och en syre minus varandra? 3,5-2,1?
För att avgöra om en bindning är polärt kovalent eller inte, ska du alltid jämföra atomerna i just den bindningen. Det är alltså inte relevant att räkna ut något "deltavärde" för H₂O, utan bara för _bindingarna inuti_ molekylen. I vattenmolekylen är det två bindningar, båda mellan O och H. Därför ska du jämföra elektronegativiteten hos syre och väte för att avgöra om den bindningen är polär eller inte. OK?
Hej magnus jag har en fråga. varför ökar elektronnegativitet i en grupp nerifrån upp. tex varför F har högre elektronegativitet än cl fast valenselektronerna i både atomerna känner av kärnladdningen 7+ och stort tack för dina underbara genomgångar!
Nej, det kan man inte säga. En jonbindning uppstår då två joner av olika laddning dras till varandra. En kovalent bindning uppstår då två atomer delar lika på ett elektronpar. Du kan lära dig mer om jonbindningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonbindningar-och-jonforeningars-egenskaper.html Och om kovalenta bindningar i den här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html
Den frågan får jag faktiskt så pass ofta att jag gjort en videogenomgång om det! 😊 Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/starta-har/nyheter/1242-flippat-klassrum/6250-min-egen-uppstallning.html
Hej Magnus jag har en fråga :). I alla exemplen så mäter du elektronegativiteten mellan TVÅ ämnen. T.ex: NA elektronegativitet - CL's elektronegativitet. Men hur gör vi i ett ämne med fler ämnen? T.ex: C2H5COOH, är det bara att räkna den totala elektronegativiteten och följa tumreglerna som avgör om det är en kovalent bindning, polär kovalent bindning eller en jonbindning? Och sen undrar jag kan en total elektronegativitet bli i -? Har man gjort fel då, eller räknas det då som en kovalent bindning? 😅 Tack så mycket för dessa videor, du hjälper mig otroligt med min grundläggande kemi kurs på universitetet.
Ja, vi kollar hela tiden på skillnaden i elektronegativitet mellan _två atomer_ och det är för att avgöra om bindningen mellan dem är polärt kovalent eller inte. Därför måste man, när det kommer till större molekyler, för det första titta på molekylens struktur, och sedan på _varje_ bindning för att avgöra om den är polärt kovalent eller inte. I den här videogenomgången går jag lite djupare in på hur man sedan tittar på hela molekylen för att avgöra om den är polär eller inte: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
Hallå Magnus! Jag har en fråga: I din video som heter "jonföreningars namn och formel" ua-cam.com/video/spQH9_fza0Q/v-deo.html säger du att ändelsen "-id" talar om att det är en negativ jon det handlar om. Men i den här videon så säger du att bindningen i väteklorid är en polär kovalent bindning (eftersom skillnaden i elektronegativitet mellan väteatomen och kloratomen endast är 0,9), och att det alltså inte är fråga om en jonförening, vilket ju innebär att varken väteatomen eller kloratomen som ingår är joner i det fallet. Varför kallar man det isåfall ändå för väteklorid, vilket indikerar att det är en jonförening? Tack för bra videolektioner!
Allt det du säger är rätt, vilket visar på att det inte är riktigt 100% konsekvent i namngivningen här. Det är dock så att väteklorid, HCl, är en stark syra, och när den är löst i vatten, HCl(aq) kallas den istället för saltsyra. Att saltsyran är stark betyder att den är fullständigt protolyserad. Då har saltsyran helt och hållet omvandlats till en oxoniumjon och en kloridjon på det här sättet: HCl(aq) + H₂O → H₃O⁺(aq) + Cl⁻(aq) Detta är anledningen till ändå kallar HCl för väteklorid, för när den löses i vatten omvandlas den helt till joner _trots_ att det inte är jonbindning mellan atomerna, utan en polärt kovalent bindning.
Nej, tyvärr - så enkelt är det inte. I så fall skulle till exempel S och O ha samma elektronegativitet, och det har de definitivt inte. (Syre är mycket mer elektronegativt än svavel.)
Utan dig kommer jag inte klara gymnasiet. Tack för din hjälp!
Tack själv, jag finns här på YT så länge du behöver mig! 😊
Svär, den här snubben kommer att rädda hela mitt gymnasiebetyg!!
Inte då, det kan bara du själv göra! Mitt jobb är att vara den katalysator som hjälper dig att förstå. 😉
Hade alla haft dig som kemilärare hade alla velat bli kemister :)Tusen tack för all hjälp på basåret!
Tack själv, det är ju det jag hoppas på! 😊
detta är min första video från att min kusin tipsa om dig och jag lärde mig fantastikt mycket! du gör kemi enkel och rolig till och med för mig som bara går i sjuan!
Minsann, hoppas du lär dig så mycket att när du kommer till gymnasiet så har du redan koll på det mesta! 😊
svårt att förklara hur många gånger du har räddat mig. Tack!
Varsågod, det gör jag så gärna! 😊
DU ÄR BÄST MAGNUS!!!!!!!!!!!!!!
Tackar! 😊
Min bror
Ville bara säga att du är 100x bättre än min kemilärare. Sättet som du lär ut på gör att jag äntligen förstår det som sägs på lektionerna på halva tiden. TACK SÅ MYCKET!!! :)
Tack själv! 😊 Men du ska veta att din kemilärare ändå lägger grunden i det hon/han undervisar. När du sedan kollar på mina videogenomgångar, så är du liksom förberedd på vad som ska komma, och då kan det mycket väl vara så att "polletten trillar ner"!
Min kemilärare säger att vi är bortskämda när vi har tillgång till dina videolektioner! 😆 Det skulle vara fantastiskt om du också var lärare på mitt gymnasium.
Så roligt att höra att jag får hjälpa både dig och din lärare med kemin! 😊
Tusen tack för genomgången! :-D
@@nixonuriel816 Tack så mycket?
Äntligen jag är klar med kemi 1!
Way to go! 👍
hur blev du klar med den på en termin??
@@flo-ui1qk jag blev klar med den på 3 terminer
@@birwakhoshnaw2315 aa okej jag trodde du hade tentat av den 🤯 men vad skönt att du är klar!! :)
Vad är skillnaden på en polär bindning och en polär molekyl?
En polär kovalent bindning är en bindning mellan två atomer som har olika elektronegativitet. En polär molekyl är en molekyl med en eller flera polärt kovalenta bindningar som gör att plus- och minusladdningarna förskjuts inom molekylen.
Tack så mycket!
Varsågod så mycket!
Hej Magnus, vilken har högre elektronegativitet och reaktivitet en jon eller atom? Till exempel en natriumjon eller neonatom.
Elektronegativiteten kan ses som en atoms benägenhet att ta upp eller avge elektroner i en kovalent bindning. Eftersom joner inte bildar kovalenta bindningar till andra ämnen (utan jonbindningar och dylikt), och ädelgaserna inte gör det heller, är det inte meningsfullt att tala om någon elektronegativitet alls för dem.
Påverkar skärmning av Ve en mettalbindnings styrka? Och vad är det som bestämmer en metalls smältpunkt?
Det är framför allt hur många elektroner (inte bara valenselektroner) som är delokaliserade som bestämmer metallbindningens styrka.
Hur räknar man elektronegativitet? Om man inte har pauling listan? Hur kan jag veta att H har 2,1 och Cl har 3,0?
Det finns flera olika sätt att beräkna elektronegativitet på, både enligt Pauling och ett flertal andra kemister/fysiker. Tyvärr behärskar jag dem själv inte tillräckligt väl för att kunna förklara dem. Det jag istället säger till mina egna elever, det är att de måste lära sig utantill att kväve, syre och fluor (och i viss mån klor) är de allra mest elektronegativa atomslagen. Har man bara koll på det, så klarar man det allra mesta i Kemi 1 (och Kemi 2).
Intressant!
Kan du förklara uppgift 4.19 e) Hur ska jag veta om det är polärt kovalent när det är mer än två ämnen?
Vilken lärobok har du?
@@MagnusEhinger01 Kemi 1. s. 110
Frågan är om klormetan, CH₃Cl, innehåller någon polärt kovalent bindning. När man tittar på en kovalent bindning, så är det alltid bindningen mellan två atomer man undersöker. I klormetan sitter kolatomen i mitten, och till den binder sedan tre väteatomer och en kloratom, se bild: commons.wikimedia.org/wiki/File:Chloromethane-3D-balls.png
Bindningarna som är mellan kol och väte är (så gott som) opolära, medan bindningen mellan kol och klor är svagt polär.
@@MagnusEhinger01 Hallå Magnus! Funderade också på just denna uppgiften. Jag kom fram till det du skrev här att den är svagt polär, men i facit har du listat CH3Cl som polär, och alltså inte som svagt polär bindning. Men det är alltså fel i facit?
@@gabrielkarlsson9379 Ja, CH₃Cl-molekylen är svagt polär.
Påverkar antal atomer delta resultatet? Vad jag menar är om man ska räkna ut deltavärdet på t.ex H2O, lär jag ta hänsyn till de två vätemolekylerna, påverkar de elektronegativiteten? Eller är det bara ta en väte och en syre minus varandra? 3,5-2,1?
För att avgöra om en bindning är polärt kovalent eller inte, ska du alltid jämföra atomerna i just den bindningen. Det är alltså inte relevant att räkna ut något "deltavärde" för H₂O, utan bara för _bindingarna inuti_ molekylen. I vattenmolekylen är det två bindningar, båda mellan O och H. Därför ska du jämföra elektronegativiteten hos syre och väte för att avgöra om den bindningen är polär eller inte. OK?
@@MagnusEhinger01 Okej, tack!
the best teacher
😊
2:28 betyder det att elektronneagitivtet beror på antal valenselektroner?
Ja, till viss del. Atomens storlek (diameter) spelar också roll: Ju mindre atom, desto större elektronegativitet.
TACK! Äntligen förstår jag!
Tack själv, så roligt att jag kunde hjälpa dig att "få polletten att trilla ner"! 😊
du är BÄST!!!
Tackar, det är det som är mitt mål! 😊
Hej magnus
jag har en fråga. varför ökar elektronnegativitet i en grupp nerifrån upp. tex varför F har högre elektronegativitet än cl fast valenselektronerna i både atomerna känner av kärnladdningen 7+
och stort tack för dina underbara genomgångar!
Det är för att ju mindre atomen är, desto närmare sitter valenselektronerna kärnan, och desto starkare är de dragna till den.
Dina videor är till så stor hjälp! Tusen tack!! Undrar om du har något material på komplexometrisk titrering?😅
Tack! 😊 Nej, tyvärr var det alltför längesedan jag gjorde en sådan med mina elever, även om det är en bra laboration!
@@MagnusEhinger01 Åh, så synd. Men stort tack ändå!
Hej Magnus,
Visst är jonbindning en sorts kovalent bindning?
Nej, det kan man inte säga. En jonbindning uppstår då två joner av olika laddning dras till varandra. En kovalent bindning uppstår då två atomer delar lika på ett elektronpar. Du kan lära dig mer om jonbindningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonbindningar-och-jonforeningars-egenskaper.html Och om kovalenta bindningar i den här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html
Vad använder du för program till dina videos?
Den frågan får jag faktiskt så pass ofta att jag gjort en videogenomgång om det! 😊 Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/starta-har/nyheter/1242-flippat-klassrum/6250-min-egen-uppstallning.html
Hej Magnus jag har en fråga :). I alla exemplen så mäter du elektronegativiteten mellan TVÅ ämnen. T.ex: NA elektronegativitet - CL's elektronegativitet. Men hur gör vi i ett ämne med fler ämnen? T.ex: C2H5COOH, är det bara att räkna den totala elektronegativiteten och följa tumreglerna som avgör om det är en kovalent bindning, polär kovalent bindning eller en jonbindning? Och sen undrar jag kan en total elektronegativitet bli i -? Har man gjort fel då, eller räknas det då som en kovalent bindning? 😅 Tack så mycket för dessa videor, du hjälper mig otroligt med min grundläggande kemi kurs på universitetet.
Ja, vi kollar hela tiden på skillnaden i elektronegativitet mellan _två atomer_ och det är för att avgöra om bindningen mellan dem är polärt kovalent eller inte. Därför måste man, när det kommer till större molekyler, för det första titta på molekylens struktur, och sedan på _varje_ bindning för att avgöra om den är polärt kovalent eller inte. I den här videogenomgången går jag lite djupare in på hur man sedan tittar på hela molekylen för att avgöra om den är polär eller inte: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
@@MagnusEhinger01 Tack!!
@@Lorrebrah Varsågod! 😊
Hallå Magnus! Jag har en fråga:
I din video som heter "jonföreningars namn och formel" ua-cam.com/video/spQH9_fza0Q/v-deo.html säger du att ändelsen "-id" talar om att det är en negativ jon det handlar om. Men i den här videon så säger du att bindningen i väteklorid är en polär kovalent bindning (eftersom skillnaden i elektronegativitet mellan väteatomen och kloratomen endast är 0,9), och att det alltså inte är fråga om en jonförening, vilket ju innebär att varken väteatomen eller kloratomen som ingår är joner i det fallet. Varför kallar man det isåfall ändå för väteklorid, vilket indikerar att det är en jonförening?
Tack för bra videolektioner!
Allt det du säger är rätt, vilket visar på att det inte är riktigt 100% konsekvent i namngivningen här. Det är dock så att väteklorid, HCl, är en stark syra, och när den är löst i vatten, HCl(aq) kallas den istället för saltsyra. Att saltsyran är stark betyder att den är fullständigt protolyserad. Då har saltsyran helt och hållet omvandlats till en oxoniumjon och en kloridjon på det här sättet:
HCl(aq) + H₂O → H₃O⁺(aq) + Cl⁻(aq)
Detta är anledningen till ändå kallar HCl för väteklorid, för när den löses i vatten omvandlas den helt till joner _trots_ att det inte är jonbindning mellan atomerna, utan en polärt kovalent bindning.
@@MagnusEhinger01 Ok, tack för infon!
2:20 - kan man inte bara tänka att elektronegativiteten är antalet valenselektroner. Fast att man gör om elektronerna till + om du fattar?!
Nej, tyvärr - så enkelt är det inte. I så fall skulle till exempel S och O ha samma elektronegativitet, och det har de definitivt inte. (Syre är mycket mer elektronegativt än svavel.)
TACK!!
VARSÅGOD!! 😊
NA21B
Jag ÄLSKAR KEMI 6969
Då är vi två! 😊
Tack så mycket !
Varsågod så mycket! 😊