*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: ua-cam.com/video/AQiSLsxqzSk/v-deo.html Välkommen dit istället!
Hej Magnus! Min klass använder dina videor som genomgångar istället för att läsa i boken eller genomgång på tavlan. Det funkar jättebra och jag använder även dina videor för att plugga inför provet som jag har imorgon. Stort tack för att du gör informativa/lärorika videor som gör skolan och inlärandet mycket mer effektivt och roligare!
Tack för dina videos, de hjälper grymt mycket. Speciellt när man har en kass lärare hehe. Jag undrar om det finns något kemiskt sätt att beskriva varför delokaliserade elektroner ger mer stabila bindningar (bordet var jättebra för mig som lär mig, men kanske inte en förklaring som läraren tycker är tillräckligt naturvetenskaplig på ett kursprov ;))
Det kommer väldigt sällan någon provfråga i stil med "förklara varför en bindning med delokaliserade är mer stabil än än som inte har det". Har du förstått analogin med bordet, så har du förstått absolut tillräckligt för vad som krävs för både Kemi 1 och Kemi 2 (där man behöver förstå vad delokaliserade elektroner är för att kunna förstå till exempel hur bensenringar och karboxylsyror fungerar). Vad det handlar om är att när elektronerna är delokaliserade, så sprids energin ut över ett större område. Om elektronerna är bundna till ett litet område, koncentreras också energin, och sannolikheten för en reaktion ökar (vilket är samma sak som att det är instabilt).
Egentligen är det mycket enklare än så: Om ämnet är en metall - som en bit järn, en guldring eller en aluminiumburk - så hålls atomerna i metallen samman med metallbindningar. (I en legering säger vi oftast att även där hänger metallatomerna samman med metallbindningar, men ofta har de också drag av kovalent bindning. Men det brukar betraktas som överkurs i Kemi 1. Lär dig helt enkelt det här: Är ämnet en metall? I så fall hålls atomerna i den samman med metallbindningar!) 😊
Kan du förklara en fråga som kommer på mitt prov till mig (gärna på A nivå) a) Ange tre skäl till varför det är viktigt att återvinna metaller, minst ett av skälen ska ha att göra med miljöpåverkan. b) Resonera i två led om hur återvinning av metaller kan minska ett konkret miljöproblem, ge exempel och förklara.
@@eriknilsson9678 Jo, järnet är oladdat, men poängen med metaller och metallbindningar är att de i princip är positivt laddade metalljoner i ett moln av negativt laddade elektroner.
hej, magnus jag har en fråga som inte direkt är kopplad till kemi. Undrar ifall du har videor på Matte C kurserna 1-4 eller känner till någon som har det? när det gäller kemin så är du fantastisk bra på att förklara saker o ting. mycket bättre än läraren på högskolan!:D tack ska du ha.
Nej, tyvärr undervisar jag inte i matte. Men för dig och alla andra som behöver det, har jag i alla fall sammanställt ett antal videor som täcker kursen i Matte 1c på den här länken: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/matematik/matematik-1c.html Hoppas det hjälper något i alla fall!
+The Hufo Stökiometri handlar om kemiska beräkningar, och nog har jag en hel del videor på det. :-) Du hittar dem med start på den här länken: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stoekiometri/5592-storhet-enhet-och-matetal.html
Skulle du säga att även metaller och deras oxider, om de har basisk/sur reaktion, ingår i Kemi 1? För har en bok med sådana uppgifter (Kemi 1000) men inte läst något om det i min kursbok!
Hej Magnus! Kan metallatomerna bara bidra med sina valenselektroner till elektronmolnet? Det känns ju logiskt men hur kan då t.ex volfram ge ifrån sig 6 st elektroner när den har 2 st valenselektroner? Tacksam för svar
Nej, det är inte nödvändigtvis bara valenselektroner som delokaliseras. För en del grundämnen är det bara valenselektroner som delokaliseras, men det gäller inte alla.
vet ej om du gick igenom det eller om jag missade det men varför har metaller så hög smältpunkt? har det något med elektronernas placering i atomerna att göra i metall eller?
Det har att göra med de delokaliserade elektronerna som finns i metallbindningarna. Fler delokaliserade elektroner ⇒ stabilare struktur ⇒ högre smältpunkt.
Hej skulle verkligen uppskatta ett svar. Hur kommer det sig att metaller bildar elektronmoln men inte ickemetaller? Finns det något som kännetecknar direkt på atomnivå om atomerna kommer göra kovalenta bindningar eller metallbindningar? Ifall jag på till exempel på ett prov får en strukturbild samt lite information om en atom med ett grundämne jag inte känner till, kan jag lista ut om den kommer att vara en metall?
Det viktigaste tror jag är att du lär dig var i periodiska systemet du hittar metallerna, halvmetallerna och icke-metallerna. Då har du allt du behöver veta för att kunna besvara frågor om vilka ämnen som är metaller, och vilka som inte är det.
@@MagnusEhinger01 Aha okej den kunskapen kanske räcker, det var mer om varför inte en ickemetall gör metallbindningar eller varför inte en metall gör kovalenta bindningar.
@@suhdude9568 Jag skulle nog vända på hela resonemanget och säga, att eftersom atomerna i ett visst ämne har elektronorbitaler som överlappar varandra, så kommer ämnet att vara en metall. Eller med andra ord, det är inte så att eftersom ett grundämne är en metall, så har det orbitaler som överlappar, utan istället att eftersom ett grundämne har elektronorbitaler som överlappar varandra, så är det en metall.
Kort svar: Vanligen för att de korroderar. Om du vill lära dig mer om korrosion, så rekommenderar jag den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/6657-korrosion.html
Hej! jag har bara fyra frågor om detta. förklara följande mettalegenskaper a) leder värme bra b) leder elektrisk ström c) går att böja d) har höga smältpunkter???
Nej, det har man avgjort genom mätningar. Det är inte heller meningsfullt att du försöker lära dig utantill hur många delokaliserade elektroner olika metaller har. Det viktiga är att du kommer ihåg att ju fler delokaliserade elektoner, desto högre smältpunkt (och varför det är så).
Det beror på att den elektriska laddningen är utspridd över ett större område. Om den elektriska laddningen är koncentrerad till ett litet område (hög energi) är det stor sannolikhet att detta leder till att något inträffar med laddningen. Förändringen blir då sådan att det bildade ämnet får lägre energi. Strukturen med de delokaliserade elektronerna har större sannolikhet att bildas (det är stabilare) eftersom det har lägre energi.
hejsan Magnus erm Jag sitter med en fråga på metallbindningen jag behöver liksom nogranna svar om du svarar så skriver jag om de men de skulle jag behöva/ MVH Jonatan
@@text9039 Metallbindningar är ju inte samma sak som jonbindningar, men man kan betrakta en metall som en kristall av positiva joner som befinner sig i ett moln av negativa elektroner. Du kan lära dig mer om metallbindningar på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/516-metallbindningar-och-elektronerna-i-dem.html Om det istället var jonbindningar du menade, så kan du lära dig mer om dem på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/519-jonbindningar.html
är metaller bara positiva joner? är det aldrig "vanliga" atomer ? exempelvis, består en bit aluminium läskburk av aluminiumjoner eller "vanliga" aluminium atomer?
Ett stycke metall kan betraktas som metalljoner i ett gemensamt moln av elektroner. Men i många avseenden, till exempel kemiska reaktioner, är det enklare att bara betrakta metallerna som sammansatta av "vanliga" atomer, som reagerar med en annan reaktant.
Förklaringen av ”smidbarhet” är extremt förenklad. Det är defekter i kristallen, så kallade dislokationer, som gör metaller plastiska. Den modell som lärs ut här skulle kräva många gånger större kraft. Modellen kan inte heller förklara härdningsmekanismer.
Visst är det en förenklad modell! I det här läget är målet att få eleverna att förstå modellen och kontrastera den mot främst jonbindning. Men om man studerar metallurgi finns det naturligtvis massor mer att lära sig.
Magnus Ehinger Antar att man kan se det som att en kantdislokation passerat nedifrån och upp och vi bara ser före och efter. Förstår att man inte kan gå in på dislokationer som kan ta flera föreläsningar i en materialvetenskapkurs på universitetet.
*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: ua-cam.com/video/AQiSLsxqzSk/v-deo.html Välkommen dit istället!
danke
Du räddar mitt betyg i kemi🤙🏻🤙🏻 Tack Mange!
Matyas Török Varsågod! 😊 (Fast jag föredrar ”Magnus”...)
Känner samma Matyas!
Hej Magnus ville bara säga att du är extremt bra på att förklara och att alla borde ha en sån som dig som lärare
Hej Magnus! Min klass använder dina videor som genomgångar istället för att läsa i boken eller genomgång på tavlan. Det funkar jättebra och jag använder även dina videor för att plugga inför provet som jag har imorgon.
Stort tack för att du gör informativa/lärorika videor som gör skolan och inlärandet mycket mer effektivt och roligare!
Tack själv, lycka till på ditt prov! 😊
Najs mange tack för hjälpen :)
Tack själv! 😊 (Fast jag föredrar "Magnus"…) 😉
Tack för dina videos, de hjälper grymt mycket. Speciellt när man har en kass lärare hehe. Jag undrar om det finns något kemiskt sätt att beskriva varför delokaliserade elektroner ger mer stabila bindningar (bordet var jättebra för mig som lär mig, men kanske inte en förklaring som läraren tycker är tillräckligt naturvetenskaplig på ett kursprov ;))
Det kommer väldigt sällan någon provfråga i stil med "förklara varför en bindning med delokaliserade är mer stabil än än som inte har det". Har du förstått analogin med bordet, så har du förstått absolut tillräckligt för vad som krävs för både Kemi 1 och Kemi 2 (där man behöver förstå vad delokaliserade elektroner är för att kunna förstå till exempel hur bensenringar och karboxylsyror fungerar).
Vad det handlar om är att när elektronerna är delokaliserade, så sprids energin ut över ett större område. Om elektronerna är bundna till ett litet område, koncentreras också energin, och sannolikheten för en reaktion ökar (vilket är samma sak som att det är instabilt).
Hur avgör man om ämnen har en metallbindning? Gäller det när två metaller är förendade?
Egentligen är det mycket enklare än så: Om ämnet är en metall - som en bit järn, en guldring eller en aluminiumburk - så hålls atomerna i metallen samman med metallbindningar. (I en legering säger vi oftast att även där hänger metallatomerna samman med metallbindningar, men ofta har de också drag av kovalent bindning. Men det brukar betraktas som överkurs i Kemi 1. Lär dig helt enkelt det här: Är ämnet en metall? I så fall hålls atomerna i den samman med metallbindningar!) 😊
Kan du förklara en fråga som kommer på mitt prov till mig (gärna på A nivå)
a) Ange tre skäl till varför det är viktigt att återvinna metaller, minst ett av skälen ska ha att göra med miljöpåverkan.
b) Resonera i två led om hur återvinning av metaller kan minska ett konkret miljöproblem, ge exempel och förklara.
värt
Tack tack 😊
2:27 är de gråa plusladdade bollarna inte protoner?
Nej, de ska föreställa plusladdade metalljoner.
@@MagnusEhinger01 Aha okej men t.ex järn i grundform är väl inte en jon? Den är väl neutral och inte positiv?
@@eriknilsson9678 Jo, järnet är oladdat, men poängen med metaller och metallbindningar är att de i princip är positivt laddade metalljoner i ett moln av negativt laddade elektroner.
hej, magnus jag har en fråga som inte direkt är kopplad till kemi. Undrar ifall du har videor på Matte C kurserna 1-4 eller känner till någon som har det? när det gäller kemin så är du fantastisk bra på att förklara saker o ting. mycket bättre än läraren på högskolan!:D tack ska du ha.
Nej, tyvärr undervisar jag inte i matte. Men för dig och alla andra som behöver det, har jag i alla fall sammanställt ett antal videor som täcker kursen i Matte 1c på den här länken: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/matematik/matematik-1c.html Hoppas det hjälper något i alla fall!
okej, tack så mycket!
tack ska du ha!
Hej, vad menas med stökiometriupgirft och har du någon video på det? Tack på förhand :)
+The Hufo Stökiometri handlar om kemiska beräkningar, och nog har jag en hel del videor på det. :-) Du hittar dem med start på den här länken: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stoekiometri/5592-storhet-enhet-och-matetal.html
Tackar :)
Bättre än jockiboi.
Skulle du säga att även metaller och deras oxider, om de har basisk/sur reaktion, ingår i Kemi 1? För har en bok med sådana uppgifter (Kemi 1000) men inte läst något om det i min kursbok!
Nej, det brukar jag själv inte ta upp i alla fall.
Hej Magnus! Kan metallatomerna bara bidra med sina valenselektroner till elektronmolnet? Det känns ju logiskt men hur kan då t.ex volfram ge ifrån sig 6 st elektroner när den har 2 st valenselektroner? Tacksam för svar
Nej, det är inte nödvändigtvis bara valenselektroner som delokaliseras. För en del grundämnen är det bara valenselektroner som delokaliseras, men det gäller inte alla.
vet ej om du gick igenom det eller om jag missade det men varför har metaller så hög smältpunkt? har det något med elektronernas placering i atomerna att göra i metall eller?
Det har att göra med de delokaliserade elektronerna som finns i metallbindningarna. Fler delokaliserade elektroner ⇒ stabilare struktur ⇒ högre smältpunkt.
Hej skulle verkligen uppskatta ett svar. Hur kommer det sig att metaller bildar elektronmoln men inte ickemetaller? Finns det något som kännetecknar direkt på atomnivå om atomerna kommer göra kovalenta bindningar eller metallbindningar? Ifall jag på till exempel på ett prov får en strukturbild samt lite information om en atom med ett grundämne jag inte känner till, kan jag lista ut om den kommer att vara en metall?
Det viktigaste tror jag är att du lär dig var i periodiska systemet du hittar metallerna, halvmetallerna och icke-metallerna. Då har du allt du behöver veta för att kunna besvara frågor om vilka ämnen som är metaller, och vilka som inte är det.
@@MagnusEhinger01 Aha okej den kunskapen kanske räcker, det var mer om varför inte en ickemetall gör metallbindningar eller varför inte en metall gör kovalenta bindningar.
@@suhdude9568 Jag skulle nog vända på hela resonemanget och säga, att eftersom atomerna i ett visst ämne har elektronorbitaler som överlappar varandra, så kommer ämnet att vara en metall. Eller med andra ord, det är inte så att eftersom ett grundämne är en metall, så har det orbitaler som överlappar, utan istället att eftersom ett grundämne har elektronorbitaler som överlappar varandra, så är det en metall.
Hej!
Har en fråga!
Vilket ämne är orsaken till att vissa metaller förlorar sin mettalglans?
Kort svar: Vanligen för att de korroderar. Om du vill lära dig mer om korrosion, så rekommenderar jag den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/6657-korrosion.html
@@MagnusEhinger01
Tack för svar!
@@anonym.2322 Varsågod! 😊
Hej! jag har bara fyra frågor om detta.
förklara följande mettalegenskaper
a) leder värme bra
b) leder elektrisk ström
c) går att böja
d) har höga smältpunkter???
Lyssnade du inte på videon eller?
Finns det något sätt att avgöra hur många delokaliserade elektroner en metall har, eller får man bara lära in antalet?
Nej, det har man avgjort genom mätningar. Det är inte heller meningsfullt att du försöker lära dig utantill hur många delokaliserade elektroner olika metaller har. Det viktiga är att du kommer ihåg att ju fler delokaliserade elektoner, desto högre smältpunkt (och varför det är så).
Jaha ok, tack så mycket för svaret!! :)
Varsågod! 😊
Hej Marcus, jätte bra video! :) undrade bara varför elektroner fick lägre energi ju fler delokaliserade elektroner det fanns?
Det beror på att den elektriska laddningen är utspridd över ett större område. Om den elektriska laddningen är koncentrerad till ett litet område (hög energi) är det stor sannolikhet att detta leder till att något inträffar med laddningen. Förändringen blir då sådan att det bildade ämnet får lägre energi. Strukturen med de delokaliserade elektronerna har större sannolikhet att bildas (det är stabilare) eftersom det har lägre energi.
…och så heter jag "Magnus ", inget annat. 😉
någon som vet om metallbindningar är en Inter/intra molekylär bindning?
Egentligen är de varken eller, eftersom metaller inte är molekyler.
fast om du verkligen måste kategoriserar dem så är de en intramolekylär bindning, då de är atomer. fast det är olika
hejsan Magnus erm Jag sitter med en fråga på metallbindningen jag behöver liksom nogranna svar om du svarar så skriver jag om de men de skulle jag behöva/ MVH Jonatan
typ hur de blir jonbingingar
@@text9039 Metallbindningar är ju inte samma sak som jonbindningar, men man kan betrakta en metall som en kristall av positiva joner som befinner sig i ett moln av negativa elektroner. Du kan lära dig mer om metallbindningar på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/516-metallbindningar-och-elektronerna-i-dem.html Om det istället var jonbindningar du menade, så kan du lära dig mer om dem på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/519-jonbindningar.html
är metaller bara positiva joner? är det aldrig "vanliga" atomer ? exempelvis, består en bit aluminium läskburk av aluminiumjoner eller "vanliga" aluminium atomer?
Ett stycke metall kan betraktas som metalljoner i ett gemensamt moln av elektroner. Men i många avseenden, till exempel kemiska reaktioner, är det enklare att bara betrakta metallerna som sammansatta av "vanliga" atomer, som reagerar med en annan reaktant.
Förklaringen av ”smidbarhet” är extremt förenklad. Det är defekter i kristallen, så kallade dislokationer, som gör metaller plastiska. Den modell som lärs ut här skulle kräva många gånger större kraft. Modellen kan inte heller förklara härdningsmekanismer.
Visst är det en förenklad modell! I det här läget är målet att få eleverna att förstå modellen och kontrastera den mot främst jonbindning. Men om man studerar metallurgi finns det naturligtvis massor mer att lära sig.
Magnus Ehinger Antar att man kan se det som att en kantdislokation passerat nedifrån och upp och vi bara ser före och efter. Förstår att man inte kan gå in på dislokationer som kan ta flera föreläsningar i en materialvetenskapkurs på universitetet.
@@DaniErik Så är det! 😊