*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: ua-cam.com/video/wGn5PFn4R4o/v-deo.html Välkommen dit istället!
Hej Magnus! Jag vill tacka dig så mycket för att du hjälpte mig med dina genomgångar och svaren på alla mina frågor. Jag gjorde kemi prov idag och det gick jättebra. Tack igen 💙
När sulfatjonen eller karbonatjonen bildas, så sker det en oxidation av ett annat ämne. Ämnet som oxideras avger en eller flera elektroner, och på det sättet bildas den negativt laddade jonen.
Hej Magnus! Vid 12:25, lånar inte syreatomen något till svavelatomen? Alltså att vi har en dubbelbindning redan där, och då behövs inte de övriga syreatomer till :)
Magnus Ehinger Lånar inte syreatomen något till svavelatomen i ditt exempel? De bör ju göra det eftersom det är en kovalent bindning, men Om dom gör det så kommer ju syreatomen att ha fler än 8 valens elektroner. Förstår inte riktigt den biten..
@@kladdkakan9835 Det som händer när det uppstår en elektronparbindning är inte nödvändigtvis att båda atomerna lånar ut elektroner till varandra. Det viktiga är istället att veta att de _delar_ på ett (eller flera) elektronpar. Elektronerna som delas kan komma både från båda atomerna, men också till största delen eller helt från den ena av dem.
Tack själv! 😊 Kolatomen placeras i mitten av strukturen. Det blir en dubbelbindning till en av syreatomerna och enkelbindningar till de två andra, som också blir minusladdade. Se till exempel den här videon från Kent Chemistry: ua-cam.com/video/ZzWLW-1fBRQ/v-deo.html
Det enda du behöver göra för att få strukturformlerna är i princip att byta ut varje elektronpar mot ett streck. Här är annars en strukturformel för karbonatjonen qph.fs.quoracdn.net/main-qimg-d4a827580bbed99999e3059ff1a94696 och här är en strukturformel för sulfatjonen www.softschools.com/formulas/images/sulfate_ion_formula_1.png
Vi kan börja med att titta på skillnaden mellan bara en molekyl och en bindning. En bindning är något som länkar samman två atomer med varandra. Då kan de två atomerna bilda en molekyl. En bindning är alltså det som länkar samman atomerna i en molekyl. En polär kovalent bindning är en bindning där elektronerna är ojämnt fördelade mellan atomerna. Elektronerna tillbringar mer tid med den ena atomen än den andra. En polär kovalent bindning kan leda till att molekylen blir polär. Då tittar vi på hela molekylen, inte bara bindningen mellan atomerna. Om det är så att den ena ändan av molekylen är mera negativt laddad än den andra, så blir molekylen en dipol.
Den nedsänkta trean i karbonatjonen, CO₃²⁻, visar att antalet syreatomer som är bundna till kolatomen är _tre_ stycken (se från 14:00 i videogenomgången).
Alla ädelgaserna har åtta valenselektroner utom helium, som bara har två (det är för att helium bara har ett elektronskal, K-skalet). Därför innebär ädelgasstruktur alltid åtta valenselektroner, utom i de fall när atomen/jonen bara har ett elektronskal.
Har inte ämnen i "senare" grupper fler valenselektroner? Skal n & o har väl plats för 18 elektroner och p & q för 32? Eller har jag missförstått? Det är väl därför det finns så många ämnen i en grupp i periodiska systemet?
@@klarastenfors3912 Jo, det är riktigt att de högre skalen har plats för fler elektroner. Det råkar dock vara så att åtta valenselektroner är alldeles extra stabilt. Därför kan man säga att i det skal som råkar vara ytterst kan det maximalt vara åtta elektroner - oavsett om det är skal M, N, O och så vidare. Jag förklarar detta mer detaljerat i min videogenomgång om elektronkonfigurationer: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/elektronkonfigurationer.html
Hej Magnus! I en bindning, kan atomer dela med sig av olika antal elektroner? Tillexempel att atom A "ger" 1 elektron till bindningen och atom B ger 2 elektroner som den "ger" till samma bindning? Eller måste det bli jämnt antal elektroner i en bindning?
Ja, det går utmärkt att en atom bidrar med flera elektroner än en annan. Det kan till och med vara så att en atom bidrar med 100% av elektronerna i bindningen. Så är det till exempel när en vätejon, H⁺, binder till en ammoniakmolekyl, NH₃, för att bilda en ammoniumjon, NH₄⁺. Vätejonen har inga elektroner alls. Kväveatomen i ammoniaken har ett fritt elektronpar som vätejonen gärna binder till, så att det uppstår en elektronparbindning mellan kväveatomen och det extra vätet.
Nej, i väte finns normalt bara en proton, en elektron och ingen neutron. Det finns dock ytterligare två väteisotoper, deuterium (med en neutron) och tritium (med två neutroner).
@@MagnusEhinger01 ja förstår, ska ha prov på kemi om detta och dina videor har hjälpt mig väldigt mycket, en off topic fråga bara men varför blir just enkla sockerarter till färgen orange på trommers prov? jag har läst om att det är pga. att sockerarten oxideras till en karboxylsyra fast vet inte om det är direkt sant
@@k5y Det är en klassisk fråga! Tyvärr kräver den mer utrymme än vad som är möjligt här i kommentarsfältet. Men som tur är har jag redan gjort en videogenomgång om det! 😉 Du hittar den här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/biomolekyler/reducerande-och-icke-reducerande-sockerarter.html
Det är för att i den har elektronerna lägst energi. Det får de därför att atomkärnorna hamnar närmare varandra, och då hamnar också elektronerna närmare kärnorna, och då får de lägre potentiell energi.
*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: ua-cam.com/video/wGn5PFn4R4o/v-deo.html Välkommen dit istället!
Väldigt tydlig video, förstod verkligen ingenting av boken. Detta hjälpte mycket, tack!!!
Tack själv, vad bra att jag kunde hjälpa till! 😊
Hej Magnus!
Jag vill tacka dig så mycket för att du hjälpte mig med dina genomgångar och svaren på alla mina frågor. Jag gjorde kemi prov idag och det gick jättebra. Tack igen 💙
Tack själv, vad roligt att höra att det gick bra! 😊
10000 gånger tydligare förklarat än boken, tack!😁
Tack själv, så bra att det gick att förstå! 😊
asså magnus du är en sån legend, du räddar verkligen mitt kemibetyg
Tack ska du ha, men vet du vad? Det är faktiskt _du_ som räddar dina betyg - det enda jag gör är att vara en katalysator som hjälper dig att förstå! 😊
hej
Jag läser tekniskt basår och lärde mig mer på en av dina videos än en 2 timmar lång lektion. Tänk vad bra om alla kemilärare var som du!
Tack ska du ha, lycka till med ditt basår! 😊
Tack verkligen Magnus!! Du gör kemin så mycket enklare!
Tack själv, alltid roligt att höra att den går att förstå! 😊
Tack så mycket! Du förklarade allt jättebra!
Tack själv, det var roligt att höra att du tyckte att det var bra! 😊
Dina genomgångar är superbra!! Tack så mycket :)
Tack själv, det gör mig alltid glad att höra att någon har användning för dem! 😊
Riktigt bra genomgång! Tack!
Tack själv! 😊
Mycket bra förklarat. Tack så mycket!
Tack själv, jag är glad att det gick att förstå! :-)
detta är guld! fortsätt med det du gör! du hjälper så många!
Otroligt bra videos!
Otroligt bra att du har glädje och nytta av dem! 😊
går inte och beskriva hur många gånger magnus har räddat mig, tack!
Tack själv, den beskrivning du gav räcker långt! 😊
Vid 13:30 och 15:40 nämner du att jonerna lånar in elektroner, hur gör de det?
När sulfatjonen eller karbonatjonen bildas, så sker det en oxidation av ett annat ämne. Ämnet som oxideras avger en eller flera elektroner, och på det sättet bildas den negativt laddade jonen.
Hej Magnus! Vid 12:25, lånar inte syreatomen något till svavelatomen? Alltså att vi har en dubbelbindning redan där, och då behövs inte de övriga syreatomer till :)
Jo visst, det funkar också! Det finns flera olika svaveloxider, till exempel svavelmonoxid (SO), svaveldioxid (SO₂) och svaveltrioxid (SO₃).
Magnus Ehinger Lånar inte syreatomen något till svavelatomen i ditt exempel? De bör ju göra det eftersom det är en kovalent bindning, men Om dom gör det så kommer ju syreatomen att ha fler än 8 valens elektroner. Förstår inte riktigt den biten..
@@kladdkakan9835 Det som händer när det uppstår en elektronparbindning är inte nödvändigtvis att båda atomerna lånar ut elektroner till varandra. Det viktiga är istället att veta att de _delar_ på ett (eller flera) elektronpar. Elektronerna som delas kan komma både från båda atomerna, men också till största delen eller helt från den ena av dem.
Magnus Ehinger tack! Då vet jag☺️
Du är guld
Kunskap är guld! 😊🥇
hur blir det om man skriver co3^-2 med strukturformel?. Tack så mycket för dina videos.
Tack själv! 😊 Kolatomen placeras i mitten av strukturen. Det blir en dubbelbindning till en av syreatomerna och enkelbindningar till de två andra, som också blir minusladdade. Se till exempel den här videon från Kent Chemistry: ua-cam.com/video/ZzWLW-1fBRQ/v-deo.html
men vilken strukturformel får då karbonatjonen eller sulfatjonen?
Det enda du behöver göra för att få strukturformlerna är i princip att byta ut varje elektronpar mot ett streck. Här är annars en strukturformel för karbonatjonen qph.fs.quoracdn.net/main-qimg-d4a827580bbed99999e3059ff1a94696 och här är en strukturformel för sulfatjonen www.softschools.com/formulas/images/sulfate_ion_formula_1.png
Varför är det två sträck i två bindningar på sulfatjoner medan det är bara ett par på varje?
Ock tack så mycket för hjälpen😄
Vad för olika egenskaper får molekyler med kovalenta bindningar?
Hej Magnus!
Vad är skillnaden mellan polär molekyl och polär kovalent bindning
Och samma sak med opolär molekyl och opolär kovalent bindning????
Vi kan börja med att titta på skillnaden mellan bara en molekyl och en bindning. En bindning är något som länkar samman två atomer med varandra. Då kan de två atomerna bilda en molekyl. En bindning är alltså det som länkar samman atomerna i en molekyl.
En polär kovalent bindning är en bindning där elektronerna är ojämnt fördelade mellan atomerna. Elektronerna tillbringar mer tid med den ena atomen än den andra. En polär kovalent bindning kan leda till att molekylen blir polär. Då tittar vi på hela molekylen, inte bara bindningen mellan atomerna. Om det är så att den ena ändan av molekylen är mera negativt laddad än den andra, så blir molekylen en dipol.
Dolly tycker den här var jättebra, mycket pedagogiskt
Chet Baker rules!
Tack ska du ha, roligt att du tyckte den var bra och pedagogisk! 😊
altid bra videos eneklt att följa och förstå
Tack, så bra att det gick att förstå! 😊
Hej!!Jag har en fråga när det kommer till elektronformel för t.ex karbonatjonen. Vart kom trejan ifrån när man skriver CO3? Tack för svar!
Den nedsänkta trean i karbonatjonen, CO₃²⁻, visar att antalet syreatomer som är bundna till kolatomen är _tre_ stycken (se från 14:00 i videogenomgången).
Hej! Hur vet man hur många valenselektroner ett ämne behöver för att uppnå ädelgas struktur?
Alla ädelgaserna har åtta valenselektroner utom helium, som bara har två (det är för att helium bara har ett elektronskal, K-skalet). Därför innebär ädelgasstruktur alltid åtta valenselektroner, utom i de fall när atomen/jonen bara har ett elektronskal.
@@MagnusEhinger01 Tackar
@@p4py537 Varsågod! 😊
Har inte ämnen i "senare" grupper fler valenselektroner? Skal n & o har väl plats för 18 elektroner och p & q för 32? Eller har jag missförstått? Det är väl därför det finns så många ämnen i en grupp i periodiska systemet?
@@klarastenfors3912 Jo, det är riktigt att de högre skalen har plats för fler elektroner. Det råkar dock vara så att åtta valenselektroner är alldeles extra stabilt. Därför kan man säga att i det skal som råkar vara ytterst kan det maximalt vara åtta elektroner - oavsett om det är skal M, N, O och så vidare.
Jag förklarar detta mer detaljerat i min videogenomgång om elektronkonfigurationer: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/elektronkonfigurationer.html
Hej Magnus!
I en bindning, kan atomer dela med sig av olika antal elektroner? Tillexempel att atom A "ger" 1 elektron till bindningen och atom B ger 2 elektroner som den "ger" till samma bindning? Eller måste det bli jämnt antal elektroner i en bindning?
Ja, det går utmärkt att en atom bidrar med flera elektroner än en annan. Det kan till och med vara så att en atom bidrar med 100% av elektronerna i bindningen. Så är det till exempel när en vätejon, H⁺, binder till en ammoniakmolekyl, NH₃, för att bilda en ammoniumjon, NH₄⁺. Vätejonen har inga elektroner alls. Kväveatomen i ammoniaken har ett fritt elektronpar som vätejonen gärna binder till, så att det uppstår en elektronparbindning mellan kväveatomen och det extra vätet.
Vad är kopparsulfats löslighetsformel i vatten. Är det CU^2+ (+) SO4^2-
Är Cl-Cl opolär ?
Ja, klormolekylen (Cl₂) är fullständigt opolär.
Magnus Ehinger tusen tack 👏👏🌼
Wow sååå bra förklarat!! Miljoner tack
har väte inga neutroner då du nämnde bara en proton?
Nej, i väte finns normalt bara en proton, en elektron och ingen neutron. Det finns dock ytterligare två väteisotoper, deuterium (med en neutron) och tritium (med två neutroner).
@@MagnusEhinger01 ja förstår, ska ha prov på kemi om detta och dina videor har hjälpt mig väldigt mycket, en off topic fråga bara men varför blir just enkla sockerarter till färgen orange på trommers prov? jag har läst om att det är pga. att sockerarten oxideras till en karboxylsyra fast vet inte om det är direkt sant
@@k5y Det är en klassisk fråga! Tyvärr kräver den mer utrymme än vad som är möjligt här i kommentarsfältet. Men som tur är har jag redan gjort en videogenomgång om det! 😉 Du hittar den här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/biomolekyler/reducerande-och-icke-reducerande-sockerarter.html
@@MagnusEhinger01 tack!
@@MagnusEhinger01 tack så mycket
För att göra dina videos ännu bättre så skulle det underlätta att ha undertexter.
Tack för förslaget!
Anledningen till varför jag är godkänd i No💀
varför är kovalentbindning den starkaste bindningen?
Det är för att i den har elektronerna lägst energi. Det får de därför att atomkärnorna hamnar närmare varandra, och då hamnar också elektronerna närmare kärnorna, och då får de lägre potentiell energi.
@@MagnusEhinger01 tack så mycket!
Fresh
Skitbra
Tack! 😊