Begränsande reaktanter - Ett (lite) svårare exempel
Вставка
- Опубліковано 24 лис 2018
- Titta först på min videogenomgång om begränsande reaktanter på ehinger.nu/undervisning/kurse... Om du redan har gjort det kan du lära dig mer om hur man beräknar begränsande reaktanter i den här videogenomgången. Ytterligare en videogenomgång, med ett ännu svårare exempel finns på • Begränsande reaktanter... .
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Det är alltid så enkelt att förstå dina förklaringar. Att allt är i en tydlig visuell form gör det 10 gånger enklare att förstå.
Tack ska du ha, det är alltid skönt att höra att det går att förstås! 😊
Tack Magnus, alltid lika inspirerande och lärorik video som får mig vilja fortsätta mina studier inom de naturrelaterande ämnena!
Tack själv, det var roligt att höra! 😊 Går du redan på gymnasiet och ska plugga vidare eller funderar du på att börja på natur på gymnasiet?
@@MagnusEhinger01 Jag har nyss gått ur natur på gymnasiet och målet är att plugga vidare inom fysik/biologin. Kan inte riktigt bestämma mig vad jag vill bli men tänkte ta lite tid att bestämma mig för det! Kunde inte klara mig genom natur utan dina videos!!
@@emilzetterqvist9310 Det är förstås svårt att veta vad det är man gillar bäst. För egen del blev det förstås biologi och kemi som jag pluggade på universitetet eftersom det var det jag tyckte det var mest intressant. Så det är väl det ända råd jag kan ge: Välj det du tycker vara mest intressant/spännande! (Sedan kan man ju faktiskt göra så att man börjar på det ena, ångrar sig, och fortsätter på det andra istället. Livet är fullt av möjligheter!)
tack igen!
räddar mitt betyg som vanligt
Varsågod igen! 😊
Tack du är en legend!
Tack själv! 😊
har prov imorgon, dina videor hjälper såå mycket
Härligt att höra, lycka till på ditt prov! 👍
Riktigt bra video!
Tack ska du ha, alltid roligt när någon lär sig något av mina videor! 😊
legend
Bästa!
Tackar! 😊
Visst är det syrgasen som är den begränsande reaktanten på grund av att en syremolekyl är ganska mycket tyngre/större än en vätgasmolekylen?
Nja, bara indirekt. Det som gör att syre är den begränsande reaktanten är att antalet syremolekyler är mindre än hälften så många som antalet vätemolekyler.
Hej Magnus! Förstår inte riktigt varför i video klippen vid 01:45 och 03:51 varför du då inte använde 2 framför när du skulle beräkna molmassorna?
1:45 Det är för att jag bara och endast är intresserad av att veta hur stor substansmängd 50,0g vätgas är. Eftersom formeln för vätgas är H₂ (inte "2H₂") måste jag använda molmassan för H₂, och ingenting annat. Därför blir n(H₂) = 50,0g/(2,016g/mol).
3:51 Principen är densamma här: Jag vill veta hur stor massa 6,25mol vatten motsvarar. Eftersom formeln för vatten är H₂O (inte "2H₂O") måste jag använda molmassan för H₂O, och ingenting annat. Därför blir m(H₂O) = 18,02g/mol · 6,25mol.
@@MagnusEhinger01 Aha okej då förstår jag! Tack så mycket för svaret :D
@@yeyyeey2269 Så bra, varsågod så mycket! 😊
Stor tack Magnus, men jag tror att molmassa för två väte atomer är 2.02 g/mol och inte 2.016 g/mol. tänker jag rätt ?
Det beror på hur många värdesiffror man använder, då 2,016 ≈ 2,02 (avrundat till två decimaler). Med fyra värdesiffror anges vätets atommassa till 1,008u, men med tre värdesiffror avrundas det till 1,01u.
När du räknar ut molmassan för vattnet, varför räknar du ut molmassan för H2O och inte 2H2O som det står i reaktiomsformeln?
En vattenmolekyl är H₂O, ingenting annat. Det betyder att molmassan för vatten alltid är 18,02g/mol, oavsett vad det råkar stå i reaktionsformeln.
Har kursprov i kemi på tisdag, räddaren i nöden som vanligt!
Lycka till på ditt kursprov! 😊👍
Hur gick det? Jag ska ha det imon
Hur är O2 3mol och 2H2O 6 mol? ska det inte vara också 3 mol då vi ändå har två O i båda fallen :)?
Var i viden (vilken tid) menar du då?
@@MagnusEhinger01 minut 3:30 :)
@@wessamshaibani4597 I reaktionsformeln så ser vi att om det går åt en enda syremolekyl, så bildas det två vattenmolekyler. Antalet vattenmolekyler som bildas är alltså dubbelt så stort som antalet syremolekyler som förbrukas. Därför är det så, att om det förbrukas 3,125mol syrgas, så kommer det att bildas 6,25mol vatten.
Det är alltså helt riktigt att det är två syreatomer både till höger och vänster om reaktionspilen, men det är för att det även är två vattenmolekyler som bildas. Tänk på att antalet vattenmolekyler som bildas är dubbelt så stort som antalet syremolekyler som går åt, så får du rätt på det!
@@MagnusEhinger01 syre är ju o2 så det finns tillräckligt med syre för två vatten molekyler ? Eller hur ska man tänka typ :)?
@@wessamshaibani4597 Det bästa är att titta på koefficienterna, det vill säga siffrorna framför de olika ämnena i reaktionsformeln. Från reaktionsformeln 2H₂ + O₂ → 2H₂O kan vi utläsa en massa saker, eftersom substansmängdsförhållandena är 2:1:2.
Vi kan till exempel se att substansmängden vätgas som går åt är dubbelt så stor som substansmängden syrgas, och att substansmängden vatten som bildas är lika stor som substansmängden vätgas som går åt. Och då också att substansmängden vatten som bildas är dubbelt så stor som substansmängden syrgas som går åt.
Du kan lära dig mer om substansmängdsförhållanden i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/stokiometri-massan-bevaras.html
undrar bara varför man inte tar hänsyn till vätgasen när man beräknar vattnets massa. Är det alltid bara den begränsade och substansmängdsförhållandet man använder för vattnets massa?
Ja, eftersom syrgasen i det här fallet är begränsande, så är det den som bestämmer hur stor substansmängd vatten som maximalt kan bildas. Det betyder att det kommer att vara kvar en hel del vätgas som inte reagerat än i reaktionskärlet.
@@MagnusEhinger01 men, beräkningen måste väl på något sätt ta hänsyn för vätgasen? Annars är det ju dumt att man har ett plus tecken mellan reaktanterna från början. Jag måste missa något viktigt.
@@chiefchili8845 Javisst, en del av den vätgas som är i reaktionskärlet kommer att reagera, och dess massa kommer att bidra till den massa vatten som bildas. Men det är fortfarande syrgasen som bestämmer hur mycket vätgas som kommer att reagera eftersom syrgasen är begränsande, och därmed kommer att ta slut först.
@@MagnusEhinger01 Okej, molmassan i produkten ger upphov till beräkningen eftersom det är där vätgasen blir väsentlig, alltså är det därför den här modellen fungerar?
@@MagnusEhinger01 kan man isåfall beräkna reaktantens respeltive gram efter rekationen?