Jonföreningars namn och formel
Вставка
- Опубліковано 9 жов 2021
- Öva dig mer på hur man skriver jonföreningarnas namn och formel på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Bildkällor:
• Hematit (Blodstensmalm): commons.wikimedia.org/wiki/Fi... - av DanielCD~commonswiki, CC BY-SA 3.0 creativecommons.org/licenses/b..., via Wikimedia Commons
Tack så mycket, Magnus! Har prov imorgon och du räddar mitt liv :)
Varsågod, lycka till på ditt prov! 👍
du må höra det ofta men som en elev på en krävande naturkurs kan jag inte nog tacka dig för dels dina videor i första hand men även den pedagogiska och kvalitativa undervisningen du för i allmänhet. Tack!
Varsågod, det är ett nöje! 😊
precis innan mitt prov. du räddade mig! 🙏
Lycka till på ditt prov! 😊
Mycket bra förklarat👍
Tackar, jag är glad att det gick att förstå! 😊
Har ett kemi prov imorgon, du rädda mig verkligen!
Lycka till på ditt prov! 👍
5:48, sådana frågor du ställer och andra frågor som börjar med (varför) är exakt vad vi tänker på. Tack Magnus!!!
Varsågod, det är ett nöje! 😊
Tack så mycket jag lärde mig mycket
Varsågod, det var roligt att höra! 😊
Halloj Magnus, underbara videor, verkligen till stor hjälp och älskar energin du har när du undervisar.
Har dock en fråga angående joner i allmänhet, som tumregel sägs det att jonföreningar är förening mellan metall + ickemetall och molekylförening är endast ickemetaller. Men i denna videon ser jag nu att du nämner flera joner som verkar vara förenade med enbart ickemetaller, som tex Peroxidjonen och Oxoniumjonen, (väte är väl inte metall, eller)?
Detta gör mig lite förvirrad så om du skulle klargöra detta skulle det verkligen uppskattas! :)
Ja, det är en tumregel att jonföreningar består av en metall + en ickemetall. Men det finns också en hel del sammansatta joner som både kan vara positivt och negativt laddade. Till exempel ammoniumnitrat, NH₄NO₃, är sammansatt av en ammoniumjon (NH₄⁺) och en nitratjon (NO₃⁻). De vanligaste sammansatta jonerna är det bara att lära sig utantill, ungefär som glosor. Jag har gjort en sammanställning över vilka joner jag själv kräver att mina elever ska lära sig under kursen i Kemi 1 på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html
@@MagnusEhinger01 Tackar Magnus, kikade på länken! Men jag kan fortfarande inte riktigt förstå hur sammansatta joner bildas? De måste väl ske genom en kemisk förening? Men tumregeln säger samtidigt att endast metall + ickemetall bildar joner, så hur bildas sammansatta joner som bara består av ickemetaller?
@@FPSManInTheWall Det stämmer att sammansatta joner är en slags laddade kemiska föreningar. I dem sitter atomerna samman med kovalenta bindningar. Jag går igenom hur det ser ut i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html Spola fram till 8:59 om du inte behöver repetera hur kovalenta bindningar uppstår.
@@MagnusEhinger01 Ska kika på den videon, tack ännu en gång :)
@@FPSManInTheWall Varsågod, gör det! 😊
Önskar jag sett denna videon innan jag kollade på hur jonföreningar bildas och fällnings reaktioner förstod ingenting alls hehe men nu så blev det bra mycket lättare
Hm, det var en intressant tanke! Jag kanske borde lägga den tidigare i min undervisning?
@@MagnusEhinger01 Är kanske inte helt dumt tror nog att för den stora delen av studenter som följer dina videos för antingen distans studier elr liknande, kan hålla med om att generellt är det viktigt när man följer kursen att de är i rätt ordning så man inte kanske går stegen i förväg om enbart kollar på video genomgångar att det successivt byggs på i någorlunda kronologisk följd kunskaps mässigt.
@@MagnusEhinger01 Lite som att lära köra sig bil man börjar kanske inte direkt med att köra på motorväg första gången
Frågan är, är det vettigt att lära sig hur man skriver namn och formel på jonföreningar innan man lärt sig vad en jonförening är, och hur de bildas?
Hallå Magnus! Jag har en fundering om sammansatta joner. Sulfat, SO4 till exempel är ju en sammansatt jon med laddningen 2-. Men den blir väl en jon först när den reagerar med något annat ämne, och plockar upp elektroner? Vad heter den innan den har plockat upp elektroner och blivit en jon? Är den en molekyl i det tillståndet?
Nej, sulfatjonen är alltid tvåvärt negativ, SO₄²⁻, och det finns ingen "oladdad sulfatjon". Däremot är det så att sulfatjonen bildas genom att svaveldioxid, SO₂, reagerar med syre och vatten så att det bildas svavelsyra. Då skulle man kunna se det som att sulfatjonen "knycker" två elektroner från syret. Det sker enligt den här reaktionsformeln:
2SO₂ + 2H₂O + O₂ → 2H₂SO₄
Svavelsyran kan sedan protolyseras (i två steg). Då bildas det först vätesulfatjoner, och sedan sulfatjoner:
H₂SO₄ + H₂O → H₃O⁺ + HSO₄⁻
HSO₄⁻ + H₂O → H₃O⁺ + SO₄²⁻
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket för svar!
@@gabrielkarlsson9379 Varsågod! 😊
Tack så mycket !
Varsågod så mycket! 😊
Hej igen Magnus! När en uppgift vill att jag ska balansera och fylla i en tabell för att laddningsbalans ska uppnås, ska jag då skriva jonernas laddning? Eller ska jag alltid göra det när jag skriver en formel för jonföreningar? T.ex: Mg+2 + P-3 → Mg3P2? Tack!
Klargör lite: ska jag skriva jonernas laddning när de står var för sig?
@@user-mw1ye6gr9m Ja; om jonerna står var för sig måste laddningarna vara med, till exempel 3Mg²⁺ + 2P³⁻. Om jonerna är sammanfogade i en jonförening skriver man istället samman dem, exempelvis Mg₃P₂(s).
@@MagnusEhinger01 Tackar. Men varför flyttar man t.ex antalet Mg från 3Mg till Mg3 när de sedan är sammansatta? Och samma med fosfor? Kan inte formeln vara Mg3²⁺ + P2³⁻ --> Mg3P2?
Här är det viktigt med upphöjda och nedsänkta siffror, även om det är lite knepigt att få till dem i kommentarsfältet på YT. En nedsänkt siffra till höger om en kemisk symbol betyder att atomerna/jonerna på något sätt sitter ihop. Om vi har "fria" magnesiumjoner, till exempel i vattenlösning, så måste vi sätta trean till vänster om det kemiska tecknet, för att visa att de inte sitter ihop: 3Mg²⁺. (Om man hade skrivit Mg₃²⁺, så hade det betytt att magnesiumatomerna sitter samman tre och tre, och tillsammans har de laddningen 2+. Och så är det ju inte!)
@@MagnusEhinger01 Då är jag med! Tack! Och för att de senare sitter ihop tillsammans ska man alltså skriva Mg₃P₂ efter reaktionspilen! Tack Magnus, jag gör det nog svårare än vad det egentligen är. Och jag försökte klistra in ned- och uppsänkta siffror från word, men det fungerade inte 😅 Uppskattar VERKLIGEN att du tar dig tid!
Nitrit (NO2) och nitrat (NO3) har båda enbart en negativ laddning, hur kommer det sig?
Jag vill även tacka dig för dessa videor. Underlättar min repetition av kemi och gör det roligare.
I korthet har det att göra med hur många olika syreatomer som kväveatomen binder till, och om det sker med enkel- eller dubbelbindningar. Det är lite knepigt att förklara med bara text i kommentarsfältet på YT, men här är två videor som förklarar hur elektronformeln för NO₂⁻ och NO₃⁻ ser ut: ua-cam.com/video/1oBv9S8QV8k/v-deo.html och ua-cam.com/video/toXtRCEUBKU/v-deo.html Hoppas de kan vara till hjälp!
en riktig hjälte
Tack! 😊
Vid exempel 5 får inte dom tre oxidjonerna en parentes runt sig, men vid exempel 6 med Aluminiumsulfat så får dom tre sulfatjonerna en parentes, fast man tar tre joner vid både tillfällena. Varför skiljer det sig så? Ibland parentes och ibland inte?
Tacksam för svar 🙂
Du menar vid 10:17? I jonföreningar sätter vi bara parentes runt sammansatta joner, och bara när de är fler än en till antalet. Därför får järn(III)oxiden i exemplet formeln Fe₃O₄. Men om vi istället har exempelvis järn(III)nitrat, som består av Fe³⁺- och NO₃⁻-joner, blir formeln Fe(NO₃)₃.
@@MagnusEhinger01 Ja precis vid 10,17. Hmmm, jag hänger inte riktigt med. Det är ju ändå två olika joner som går samman i båda fallen, men man använder bara parentesen vid ett tillfälle.
@@willprytz Att jonföreningar består av två olika joner som gått samman är inte samma sak som en sammansatt jon. En sammansatt jon består av två eller flera atomer som binder till varandra med kovalenta bindningar. Järn(III)nitrat, Fe(NO₃)₃, består alltså av en atomjon (en järn(III)jon, Fe³⁺) och tre sammansatta joner (tre nitratjoner, NO₃⁻). Du kan lära dig mer om hur sammansatta joner bildas i min videogenomgång om kovalent bindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html
@@MagnusEhinger01 Tack Magnus!
@@willprytz Varsågod! 😊