Hej Magnus! Jag har en fråga angående just salt- och salpetersyra: hur kommer det sig att salpetersyran kan lösa även en ädel metall som silver, men att saltsyran inte kan göra det? Jag förstår inte vad som skiljer dem åt. Stort tack i förväg för hjälpen, och stort tack för alla dina fantastiska videos!
I saltsyra finns det bara ett oxidationsmedel, nämligen vätejonerna, H⁺. I salpetersyra kan även kväveatomerna i nitratjonerna, NO₃⁻, fungera som oxidationsmedel tillsammans med vätejonerna. Det gör salpetersyran till ett extra starkt oxidationsmedel (en så kallad oxiderande syra), som då alltså klarar av att lösa upp silver.
@@MagnusEhinger01 Hmm okej. Men bildar inte silver envärt positiva joner? Jag menar, om både vätejonerna och nitratjonerna i salpetersyran fungerar som oxidationsmedel innebär väll detta att två elektroner kommer avges? Eller är det att en elektron från totalt två silveratomer kommer avges? Och liksom, om salpetersyra kan oxidera silver pga dess egenskap att en enhet salpetersyra kan oxidera två silveratomer, borde inte dubbel koncentration av saltsyra ha samma effekt? Förstår du hur jag menar?
@@alvaohlen1619 Jodå, silver bildar envärt positiva joner, Ag⁺. Men styrkan i ett oxidationsmedel har inte att göra med hur många de är, utan vilken förmåga de har att avlägsna elektroner. När salpetersyra reagerar med silver sker den här reaktionen: Ag + NO₃⁻ + 2H⁺ → Ag⁺ + NO₂ + H₂O Både en nitratjon och två vätejoner behövs alltså för att tillsammans kunna oxidera silveratomen till en silverjon. Då reduceras kvävet i nitratjonen till kvävedioxid samtidigt som som vätet reduceras till vatten.
@@MagnusEhinger01 Ber om ursäkt men jag förstår inte den kemiska reaktionen! Är det så att det i själva verket sker: Ag + 2HNO₃ → Ag⁺ + NO₂ + H₂O + NO₃⁻ där både silverjonen och en nitratjon behöver ge en elektron vardera till 2H⁺, som bildar H₂ och tillslut vatten? Och varför kan inte typ en sån här reaktion ske: 2Ag + 2HCl → 2Ag+ + H₂ + 2Cl- dvs, två silveratomer ger två elektroner till vätet i saltsyra, enligt: 2Ag + 2H+ + 2Cl- → 2Ag+ + H₂ + 2Cl- med en silverklorid fällning?
@@alvaohlen1619 Ja, du har förstått reaktionsformeln korrekt. I den reaktionsformel jag skrev uteslöt jag dock en av nitratjonerna, eftersom den inte reagerar alls, utan bara fungerar som åskådarjon. Anledningen till att reaktionen 2Ag + 2HCl → 2Ag⁺ + H₂ + 2Cl⁻ inte sker är för att vätejonen inte är ett tillräckligt starkt oxidationsmedel. Man kan se reaktionen som en slags dragkamp mellan silver och väte, där väte alltid drar svagare i elektronerna än silver. Därför "orkar" inte vätejonerna dra elektronerna från silvret, och därför sker inte reaktionen.
Oxalsyra är en tvåprotonig syra som kan skrivas C₂H₂O₄. I första steget bildas en väteoxalatjon: C₂H₂O₄ + H₂O → C₂HO₄⁻ + H₃O⁺ I andra steget bildas en oxalatjon: C₂HO₄⁻ + H₂O → C₂O₄²⁻ + H₃O⁺
@@xzizi8688 Man kan skriva oxalsyrans protolys i två steg, såhär: C₂H₂O₄ + H₂O → C₂HO₄⁻ + H₃O⁺ C₂HO₄⁻ + H₂O → C₂O₄²⁻ + H₃O⁺ Man kan också slå samman båda protolysreaktionerna, och skriva den totala protolysen i en enda reaktion. Den ser då ut såhär: C₂H₂O₄ + 2H₂O → C₂O₄²⁻ + 2H₃O⁺
Det är för att den oxideras och släpper ifrån sig två elektroner till vätejonerna i saltsyran. Det här är vad som händer då: Mg → Mg²⁺ + 2e⁻ Samtidigt tar två vätejoner upp elektronerna som frigörs, och omvandlas till vätgas: 2H⁺ + 2e⁻ → H₂
Nej, kopparjonen är 2+, så det är inte därför. Fyran framför salpetersyran behövs för att reaktionen ska bli balanserad, det vill säga det ska finnas lika många av varje atomslag både till vänster och till höger om reaktionspilen. Hur man gör för att balansera sådana här mer komplicerade redoxreaktioner går jag igenom i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/namngivning-och-formelskrivning-med-hjalp-av-oxidationstal.html#balansering-av-formler-med-hjalp-av-oxidationstal
Hej Magnus! Jag har en fråga angående just salt- och salpetersyra: hur kommer det sig att salpetersyran kan lösa även en ädel metall som silver, men att saltsyran inte kan göra det? Jag förstår inte vad som skiljer dem åt. Stort tack i förväg för hjälpen, och stort tack för alla dina fantastiska videos!
I saltsyra finns det bara ett oxidationsmedel, nämligen vätejonerna, H⁺. I salpetersyra kan även kväveatomerna i nitratjonerna, NO₃⁻, fungera som oxidationsmedel tillsammans med vätejonerna. Det gör salpetersyran till ett extra starkt oxidationsmedel (en så kallad oxiderande syra), som då alltså klarar av att lösa upp silver.
@@MagnusEhinger01 Hmm okej. Men bildar inte silver envärt positiva joner? Jag menar, om både vätejonerna och nitratjonerna i salpetersyran fungerar som oxidationsmedel innebär väll detta att två elektroner kommer avges? Eller är det att en elektron från totalt två silveratomer kommer avges?
Och liksom, om salpetersyra kan oxidera silver pga dess egenskap att en enhet salpetersyra kan oxidera två silveratomer, borde inte dubbel koncentration av saltsyra ha samma effekt? Förstår du hur jag menar?
@@alvaohlen1619 Jodå, silver bildar envärt positiva joner, Ag⁺. Men styrkan i ett oxidationsmedel har inte att göra med hur många de är, utan vilken förmåga de har att avlägsna elektroner. När salpetersyra reagerar med silver sker den här reaktionen:
Ag + NO₃⁻ + 2H⁺ → Ag⁺ + NO₂ + H₂O
Både en nitratjon och två vätejoner behövs alltså för att tillsammans kunna oxidera silveratomen till en silverjon. Då reduceras kvävet i nitratjonen till kvävedioxid samtidigt som som vätet reduceras till vatten.
@@MagnusEhinger01 Ber om ursäkt men jag förstår inte den kemiska reaktionen! Är det så att det i själva verket sker:
Ag + 2HNO₃ → Ag⁺ + NO₂ + H₂O + NO₃⁻ där både silverjonen och en nitratjon behöver ge en elektron vardera till 2H⁺, som bildar H₂ och tillslut vatten?
Och varför kan inte typ en sån här reaktion ske:
2Ag + 2HCl → 2Ag+ + H₂ + 2Cl- dvs, två silveratomer ger två elektroner till vätet i saltsyra, enligt:
2Ag + 2H+ + 2Cl- → 2Ag+ + H₂ + 2Cl- med en silverklorid fällning?
@@alvaohlen1619 Ja, du har förstått reaktionsformeln korrekt. I den reaktionsformel jag skrev uteslöt jag dock en av nitratjonerna, eftersom den inte reagerar alls, utan bara fungerar som åskådarjon.
Anledningen till att reaktionen 2Ag + 2HCl → 2Ag⁺ + H₂ + 2Cl⁻ inte sker är för att vätejonen inte är ett tillräckligt starkt oxidationsmedel. Man kan se reaktionen som en slags dragkamp mellan silver och väte, där väte alltid drar svagare i elektronerna än silver. Därför "orkar" inte vätejonerna dra elektronerna från silvret, och därför sker inte reaktionen.
Hej Magnus, jättebra video!
I fallet med salterna som innehåller hydroxidjoner, bildar de då jon-dipol bindningar med vattenmolekylerna?
Tack! Ja, det blir jon-dipol-bindningar mellan jonerna och vattenmolekylerna.
Hej Magnus!
Jag undrar hur oxalsyrans protolys är i vatten?
Oxalsyra är en tvåprotonig syra som kan skrivas C₂H₂O₄. I första steget bildas en väteoxalatjon:
C₂H₂O₄ + H₂O → C₂HO₄⁻ + H₃O⁺
I andra steget bildas en oxalatjon:
C₂HO₄⁻ + H₂O → C₂O₄²⁻ + H₃O⁺
@@MagnusEhinger01 tack så mycket!!
@@MagnusEhinger01 det ska vara 2(HO3+) i andra steget eller hur? Eller behöver det inte inkluderas då den endast skapar en till?
@@xzizi8688 Man kan skriva oxalsyrans protolys i två steg, såhär:
C₂H₂O₄ + H₂O → C₂HO₄⁻ + H₃O⁺
C₂HO₄⁻ + H₂O → C₂O₄²⁻ + H₃O⁺
Man kan också slå samman båda protolysreaktionerna, och skriva den totala protolysen i en enda reaktion. Den ser då ut såhär:
C₂H₂O₄ + 2H₂O → C₂O₄²⁻ + 2H₃O⁺
@@MagnusEhinger01 ah okej, tack så mycket!
Hej, varför blir magnesium atomen till en magnesium jon när den får reagera i en lösning med saltsyra?
Det är för att den oxideras och släpper ifrån sig två elektroner till vätejonerna i saltsyran. Det här är vad som händer då:
Mg → Mg²⁺ + 2e⁻
Samtidigt tar två vätejoner upp elektronerna som frigörs, och omvandlas till vätgas:
2H⁺ + 2e⁻ → H₂
Hej, i det exemplet när salpetersyra löser koppar skrivs koefficienten 4 framför salpetersyran. Är det för att att kopparjonen är 4+.
Nej, kopparjonen är 2+, så det är inte därför. Fyran framför salpetersyran behövs för att reaktionen ska bli balanserad, det vill säga det ska finnas lika många av varje atomslag både till vänster och till höger om reaktionspilen. Hur man gör för att balansera sådana här mer komplicerade redoxreaktioner går jag igenom i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/namngivning-och-formelskrivning-med-hjalp-av-oxidationstal.html#balansering-av-formler-med-hjalp-av-oxidationstal
@@MagnusEhinger01 Okej, tack så mycket😀