Tack för bra förklaringar i dina videos! Önskemål att få lite mera input om Barn och läkemedel om du har möjlighet. Paradoxala reaktioner, deras distributionsvolym etc ADME vad gäller denna kategori patienter. Tusen tack!
HALLO! Hej, tack för denna fantastiska förklaring. Jag hoppas ni kan lägga ut mer videon om farmakologi. Det saknas en bra genomgång av videon som rör ämnet överlag och boken gör det för krångligt. Med detta som underlag så blir det så mycket lättare att förstå boken. Tack!
Jag har en fråga: om du ger hälften av dosen av ett läkemedel samtidigt som läkemedlet når sin första halveringstid, hur länge tar det innan en ny jämnvikt uppnås? Tex om ett läkemedel tas dagligen och har en halveringstid på ett dygn.
Mycket bra förklarat. (Nollte ordningens läkemedel har ju inte med "halveringstid" att göra (eller kanske man uppger när man är nere på hälften?) - kanske borde de kallas "ämnen/läkemedel av nollte ordningens eliminering").
Tack! Ja det kan vara lite förvirrande, men 0:e ordningens kinetik tas alltid upp i samband med halveringstid i litteraturen då de både berör elimineringen av läkemedel. Därför gjorde även jag det.
Just a quick question regarding nolte ordningen. If you eliminate 1 unit every hour shouldn't you descend by 2 every time to match the time on the x-line? So instead of it being 10-9-8 and so forth it should be 10-8-6?
Since the enzymes that metabolizes the substance are saturated in “nolte ordningen”, the amount of substance eliminated remains constant. For example, if you have 100 mg of substance X and the enzymes only metabolizes 10 mg every hour, a blood test would show 90 mg after 1 h. 80 mg after 2 h. 70 mg after 3 h, and so forth. In my video I use an example where 1 unit is eliminated every two hours.
Läkemedel med kort halveringstid behöver tillföras kroppen oftare, än om det har en lång halveringstid. Fördelar och nackdelar är svårt att säga då det beror på vilken typ av substans det handlar om. Om det är ett läkemedel som man behöver ta regelbundet under lång tid, är det ju fördelaktigt om halveringstiden inte är alltför kort. Det kan innebära att man behöver ta det kanske flera gånger per dag, istället för 1 gång per dygn som kanske anses vara mer "normalt". En lång halveringstid innebär ju också att man behöver beakta substansen även när man slutat ta läkemedlet. Detta gäller t.ex MAO-hämmare, då de kan interagera med andra läkemedel även ett tag efter man slutat ta de regelbundet.
@@HypocampusCare Hur förklarar man att t.ex. Fluoxetin med förhållandevis lång halveringstid behöver intas lika frekvent som övriga SSRI-preparat med kortare halveringstid?
Tack för bra förklaringar i dina videos! Önskemål att få lite mera input om Barn och läkemedel om du har möjlighet. Paradoxala reaktioner, deras distributionsvolym etc ADME vad gäller denna kategori patienter. Tusen tack!
Tack! Bra förslag!
HALLO! Hej, tack för denna fantastiska förklaring. Jag hoppas ni kan lägga ut mer videon om farmakologi. Det saknas en bra genomgång av videon som rör ämnet överlag och boken gör det för krångligt. Med detta som underlag så blir det så mycket lättare att förstå boken. Tack!
Stort tack! Kul att du får nytta av videosarna!
Bästa Gustav!! Tack för dessa videor.
Bästa Karine! Tack för din fina kommentar! :)
Jag har en fråga: om du ger hälften av dosen av ett läkemedel samtidigt som läkemedlet når sin första halveringstid, hur länge tar det innan en ny jämnvikt uppnås?
Tex om ett läkemedel tas dagligen och har en halveringstid på ett dygn.
Tack för en intressant föreläsning. Vad jag saknar är en förklaring på hur de olika faktorerna kan påverka halveringstiden.
Tack själv! Det är ett bra förslag till framtida videos, tack! :)
Hej! kan ni lägga ut video om bedövning och biverkningar (Hur sover man i operations). Det saknas en bra förklaring.tackar
Hej! Det är ett bra förslag! Jag tar det med mig!
Släng ihop en video om enzyminduktion och enzyminhibition snälla😇
Mycket bra förklarat.
(Nollte ordningens läkemedel har ju inte med "halveringstid" att göra (eller kanske man uppger när man är nere på hälften?) - kanske borde de kallas "ämnen/läkemedel av nollte ordningens eliminering").
Tack! Ja det kan vara lite förvirrande, men 0:e ordningens kinetik tas alltid upp i samband med halveringstid i litteraturen då de både berör elimineringen av läkemedel. Därför gjorde även jag det.
Just a quick question regarding nolte ordningen. If you eliminate 1 unit every hour shouldn't you descend by 2 every time to match the time on the x-line? So instead of it being 10-9-8 and so forth it should be 10-8-6?
Since the enzymes that metabolizes the substance are saturated in “nolte ordningen”, the amount of substance eliminated remains constant. For example, if you have 100 mg of substance X and the enzymes only metabolizes 10 mg every hour, a blood test would show 90 mg after 1 h. 80 mg after 2 h. 70 mg after 3 h, and so forth. In my video I use an example where 1 unit is eliminated every two hours.
Vad kan det finnas för nackdelar och fördelar med att ett läkemedel har en lång halveringstid?
Läkemedel med kort halveringstid behöver tillföras kroppen oftare, än om det har en lång halveringstid. Fördelar och nackdelar är svårt att säga då det beror på vilken typ av substans det handlar om. Om det är ett läkemedel som man behöver ta regelbundet under lång tid, är det ju fördelaktigt om halveringstiden inte är alltför kort. Det kan innebära att man behöver ta det kanske flera gånger per dag, istället för 1 gång per dygn som kanske anses vara mer "normalt". En lång halveringstid innebär ju också att man behöver beakta substansen även när man slutat ta läkemedlet. Detta gäller t.ex MAO-hämmare, då de kan interagera med andra läkemedel även ett tag efter man slutat ta de regelbundet.
@@HypocampusCare Hur förklarar man att t.ex. Fluoxetin med förhållandevis lång halveringstid behöver intas lika frekvent som övriga SSRI-preparat med kortare halveringstid?
12tim