Hej! Vätebindningar kan ju uppstå mellan två molekyler när vi har en väteatom som är bunden till en starkt elektronegativ atom i den ena molekylen och en elektronegativ atom med minst ett fritt elektronpar i den andra. Men ändå är det alltså så att etrar inte kan binda till andra molekyler med vätebindningar? Om vi tar dimetyleter och etanol som exempel, så tycker jag att dessa borde kunna binda till varandra med vätebindningar eftersom etanolen ju har en väteatom bunden till en starkt elektronegativ atom (syre), och dimetyletern har en elektronegativ atom med ett fritt elektron par (syreatomen)?
Jo, det stämmer att en etermolekyl kan delta i vätebindningar genom att ta emot väte i en vätebindning från en annan molekyl, till exempel etanol. Kom dock ihåg att man kan betrakta vätebindningen som en slags "extra stark" dipol-dipol-bindning. Eftersom syreatomen i dietyleter bara binder till kolatomer blir dess syreatom inte lika starkt negativt laddad som när den binder till en väteatom. Det gör att en vätebindning som uppstår mellan en etanol- och en dietyletermolekyl inte blir lika stark som exempelvis vätebindningen mellan två etanolmolekyler.
Ja, 1-butanol är lösligt i vatten, men jag skulle inte säga att det är lättlösligt. Man kan lösa ungefär 73g 1-butanol i en liter vatten. Jämför det med till exempel etanol, som är fullständigt blandbart med vatten.
Hej, jag har svårt att veta svaret till vilka produkter bildas när 1-butanol och 1-propanol upphetas i en sur miljö. Jag vet att genom kondensreaktion bildas det butylpropyleter, men jag är osäker om det faktiskt sker en elimination reaktion också pga de anger inte temperaturen. Kan det hända någon annan reaktion som jag borde veta förutom kondensreakton. Isf vilka produkter skulle bildas????? Tack i förväg
@@MagnusEhinger01 jaha, så det är omöjligt för en elimination att ske? Inte ens skapa 1-buten och 1-propen? Men hur kan det bildas dibutyleter? Vilken typ av reaktion behöver ske ???
@@emia5693 För att det ska kunna ske en eliminationsreaktion behöver lösningen vara basisk. Det sker också lättare om till exempel brom är bunden till den molekyl som ska elimineras ifrån. Se min videogenomgång om eliminationsreaktioner, ua-cam.com/video/gXiq-5o3F84/v-deo.html Dibutyleter och dipropyleter bildas också genom kondensationsreaktion, fast mellan två 1-butanolmolekyler (eller två 1-propanolmolekyler).
Ja, den korta förklaringen är att den höga vätejonkoncentrationen fungerar som katalysator. Den lite mer fördjupade förklaringen lyder såhär: Den höga vätejonkoncentrationen fungerar som katalysator genom att först protonera OH-gruppen på en alkoholmolekyl, så att den blir plusladdad. Då kan syreatomen i en annan alkoholmolekyl fungera som nukleofilt reagens, och reagera med den protonerade alkoholen. I reaktionen bildas etern, samtidigt som en vätejon avges, som kan sätta igång ytterligare en kondensationsreaktion, om och om igen.
För att det ska kunna uppstå vätebindningar mellan två molekyler, måste det i den ena molekylen finnas en väteatom som binder till en starkt elektronegativ atom, vanligen O eller N. I eter, CH₃CH₂-O-CH₂-CH₃ finns inte det, och därför kan det inte uppstå några vätebindningar mellan etermolekyler.
Mycket intressant och lärorik video! Tack Magnus!
Tack själv, jag är glad att det gick att lära sig något från den! 😊
Hej!
Vätebindningar kan ju uppstå mellan två molekyler när vi har en väteatom som är bunden till en starkt elektronegativ atom i den ena molekylen och en elektronegativ atom med minst ett fritt elektronpar i den andra.
Men ändå är det alltså så att etrar inte kan binda till andra molekyler med vätebindningar?
Om vi tar dimetyleter och etanol som exempel, så tycker jag att dessa borde kunna binda till varandra med vätebindningar eftersom etanolen ju har en väteatom bunden till en starkt elektronegativ atom (syre), och dimetyletern har en elektronegativ atom med ett fritt elektron par (syreatomen)?
Jo, det stämmer att en etermolekyl kan delta i vätebindningar genom att ta emot väte i en vätebindning från en annan molekyl, till exempel etanol. Kom dock ihåg att man kan betrakta vätebindningen som en slags "extra stark" dipol-dipol-bindning. Eftersom syreatomen i dietyleter bara binder till kolatomer blir dess syreatom inte lika starkt negativt laddad som när den binder till en väteatom. Det gör att en vätebindning som uppstår mellan en etanol- och en dietyletermolekyl inte blir lika stark som exempelvis vätebindningen mellan två etanolmolekyler.
1-Butanol är väl lättlösligt i vatten?! Den kan binda sig till vattenmolekylerna med vätebindning vilket gör att den kan lösas.
Ja, 1-butanol är lösligt i vatten, men jag skulle inte säga att det är lättlösligt. Man kan lösa ungefär 73g 1-butanol i en liter vatten. Jämför det med till exempel etanol, som är fullständigt blandbart med vatten.
Hej, jag har svårt att veta svaret till vilka produkter bildas när 1-butanol och 1-propanol upphetas i en sur miljö. Jag vet att genom kondensreaktion bildas det butylpropyleter, men jag är osäker om det faktiskt sker en elimination reaktion också pga de anger inte temperaturen. Kan det hända någon annan reaktion som jag borde veta förutom kondensreakton. Isf vilka produkter skulle bildas?????
Tack i förväg
Det kan också bildas dibutyleter och dipropyleter, men det är inte sannolikt att det dessutom sker någon elimination eller substitution.
@@MagnusEhinger01 jaha, så det är omöjligt för en elimination att ske? Inte ens skapa 1-buten och 1-propen? Men hur kan det bildas dibutyleter? Vilken typ av reaktion behöver ske ???
@@emia5693 För att det ska kunna ske en eliminationsreaktion behöver lösningen vara basisk. Det sker också lättare om till exempel brom är bunden till den molekyl som ska elimineras ifrån. Se min videogenomgång om eliminationsreaktioner, ua-cam.com/video/gXiq-5o3F84/v-deo.html
Dibutyleter och dipropyleter bildas också genom kondensationsreaktion, fast mellan två 1-butanolmolekyler (eller två 1-propanolmolekyler).
Varför ska reaktionen ske i sur miljö? Måste den göra det eller ökar den bara reaktionshastigheten? Hur och varför isåfall? Superbra video!!🤩
Ja, den korta förklaringen är att den höga vätejonkoncentrationen fungerar som katalysator. Den lite mer fördjupade förklaringen lyder såhär: Den höga vätejonkoncentrationen fungerar som katalysator genom att först protonera OH-gruppen på en alkoholmolekyl, så att den blir plusladdad. Då kan syreatomen i en annan alkoholmolekyl fungera som nukleofilt reagens, och reagera med den protonerade alkoholen. I reaktionen bildas etern, samtidigt som en vätejon avges, som kan sätta igång ytterligare en kondensationsreaktion, om och om igen.
jag vill bannemig tacka dig, men vet inte hur!
Ett tack såhär i kommentarsfältet, som du gjorde just nu, räcker så väl! 😊
Så är etrar polära eller opolära? Tack för hjälpen!
De är endast svagt polära.
Magnus Ehinger Tack! Är estrar polära eller opolära? Har för mig att jag hört att de är mer polära än etrar men mindre polära än alkoholer.
@@ellenlouiseliander6774 Det stämmer bra, det. 👍
Magnus Ehinger Tack så mycket för hjälpen!
Varsågod så mycket! 😊
Du gav aldrig någon riktig förklaring till varför det inte uppstår vätebindningar mellan etrar :)
För att det ska kunna uppstå vätebindningar mellan två molekyler, måste det i den ena molekylen finnas en väteatom som binder till en starkt elektronegativ atom, vanligen O eller N. I eter, CH₃CH₂-O-CH₂-CH₃ finns inte det, och därför kan det inte uppstå några vätebindningar mellan etermolekyler.
say hi to oozoon from me