@97mani97 Sedan finns ju också hyllningsutropet "heja!", som borde räknas som interjektion. Alltså: Interjektion: "Hej! Hur mår du?" Interjektion: "Heja! Heja! Heja!" Verb (imperativform): "Heja på dina föräldrar när du åker till Stockholm i helgen!
@97mani97 I det fall du tar upp är gränsen rätt tydlig. Du har verbet "att springa", och av det får du imperativformen "spring!". Sedan har du verbet "att heja". Imperativformen av det är dock inte "hej" utan "heja!". Om nu någon använder en imperativform av verbet "att heja". Att ord definieras som interjektioner kommer av deras funktioner. Imperativformerna "spring!" och "heja!" fungerar inte som hälsningsfraser, och är alltså inte interjektioner utan verb.
Fråga: Exemplet: Hej, som du tog upp. Vad är det som gör detta ordet till en interjektion, och inte imperativ-formen av verbet: att heja. Det kanske är ett ny-utvecklat slang att säga: Jag hejade på dig igår, när jag mötte dig på stan, d.v.s. att ordet "heja", och dess tempus former, inte används för t.ex.att heja på en match utan istället för att säga hej. Det jag undrar är när gränsen går, om jag säger: Spring! Är då "spring!" en interjektion eller en imperativ-form av "att springa".
@97mani97 Sedan finns ju också hyllningsutropet "heja!", som borde räknas som interjektion. Alltså:
Interjektion: "Hej! Hur mår du?"
Interjektion: "Heja! Heja! Heja!"
Verb (imperativform): "Heja på dina föräldrar när du åker till Stockholm i helgen!
Finns det också olika slag av 'Satsschemat' någonstans?
@97mani97 I det fall du tar upp är gränsen rätt tydlig. Du har verbet "att springa", och av det får du imperativformen "spring!". Sedan har du verbet "att heja". Imperativformen av det är dock inte "hej" utan "heja!". Om nu någon använder en imperativform av verbet "att heja".
Att ord definieras som interjektioner kommer av deras funktioner. Imperativformerna "spring!" och "heja!" fungerar inte som hälsningsfraser, och är alltså inte interjektioner utan verb.
Fråga: Exemplet: Hej, som du tog upp. Vad är det som gör detta ordet till en interjektion, och inte imperativ-formen av verbet: att heja. Det kanske är ett ny-utvecklat slang att säga: Jag hejade på dig igår, när jag mötte dig på stan, d.v.s. att ordet "heja", och dess tempus former, inte används för t.ex.att heja på en match utan istället för att säga hej. Det jag undrar är när gränsen går, om jag säger: Spring! Är då "spring!" en interjektion eller en imperativ-form av "att springa".
Lökig grabb
Legend
Det finns säkert, men jag vet tyvärr inte riktigt var :S