Öppna föreläsningar inför EU-valet: EU:s ekonomi och budget

Europaparlamentet har sedan det tidiga 1970-talet haft makt över EU:s gemensamma pengar. Det är Europaparlamentet som antar EU:s årsbudget och parlamentet beslutar också om Europeiska kommissionen ska ges ansvarsfrihet för hur den har hanterat EU:s pengar. Den gemensamma budgetens stadiga ökningstakt under 70- och 80-talen ledde till underfinansiering och stora konflikter. En större reform 1988 löste många av problemen, men den innebar samtidigt att det blev än svårare att använda gemensamma medel till att möta nya och oförutsedda utmaningar. En följd av detta är att en stor del av EU:s satsningar har kommit att finansieras utanför den allmänna budgeten, och med lånade pengar. Det har i sin tur inneburit att Europaparlamentets makt delvis har kringskurits.
Det är i denna kontext som en lång rad utmaningar ska hanteras med - åtminstone delvis - gemensamma resurser. Det rör sig inte minst om stödet till Ukraina för såväl försvaret mot den ryska invasionen som återuppbyggnaden av sönderslagen infrastruktur, ett allt större fokus på industripolitiska satsningar i en mer protektionistisk värld, den framtida utvidgningen av unionen och den gröna och digitala omställningen.
Föreläsare är Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps.
Vill du bli påmind om EU-valet den 9 juni? europa.eu/!6J8khD

[@fotografbillylindberg]

Intressant att låneekonomin tillåts växa och att ingen verkar se några andra alternativ utan ser detta som en naturlag. Är det ansvarsfullt att lämpa över skulder till framtida generationer? Vem tjänar på att låna?

[@fotografbillylindberg]

Jag är nyfiken på vad som sker om ett land väljer att lämna EU innan Coronafondslånet är återbetalat?

[@EuropaparlamentetSverige]

Hej! Alla finansiella åtaganden som ett land gjort ska i princip hedras. Det var också kravet när Storbritannien lämnade EU. Hälsningar, sociala-medietemet på Europaparlamentets kontor i Sverige