Відео

Är det någon skillnad mellan aristotelisk- och explikativ- definitioner?

Superbra video!!

Väldigt intressant men....jösses du pratar fortare än en kulspruta...jag försökte anteckna namn men....inte en suck... Var hittar jag denna litteraturen....jag vill läsa själv. Bosse från Asarum....

Ey jonas min bror!

Riktigt informativ video, bra nu inför trean.😂😅

Så tacksam för dina föreläsningar/uploads här. Hjälpte mig att få ett C i psykologi.

Även en plats där man radikaliserar unga till extrem islamism. Islam ber 5 ggr om dagen, bara att dom 8nte fått tillstånd till det här, ännu.

Du räddar mina betyg 🙏🙏

ua-cam.com/video/40DclW84HkM/v-deo.html

ua-cam.com/video/WIsRJ3hiHpE/v-deo.html

Får en muslim vara vän med icke-muslimer? Följande koraniska texter förbjuder en muslim att vara vän med icke-muslimer: 4:144 O ni som tror! Ta inte icke-troende som (era) vänner (awliyaa) istället för troende. Vill ni ge Allah ett klart bevis mot er? [vår översättning] 5:51 O ni som tror! Ta inte judarna och kristna till vänner (awliyaa). De är varandras vänner. Den av er som tar dem till vänner är (en) av dem. Se! Det är inte Allah som vägleder syndare. [vår översättning] 5:80-81 Du har sett många av dem bli vänner (yatawallona) med dem som inte tror. Sannerligen illa är vad de har frambringat för sig själv, Allahs vrede över dem och i straff ska de vara i evighet. Om de trodde på Allah och Hans Profet och på det som uppenbarats för honom, hade de inte tagit dem som sina vänner vänner (awliyaa). Men många av dem är av ondskefullt beteende. [vår översättning] 60:13 O ni som tror! Sök inte vänskap (tatawallaw) med ett folk som Allah är vred över, (ett folk) som inte hoppas på det eviga livet såsom de icke-troende är hopplösa i gravarna. [vår översättning] Somliga muslimer söker bortförklara denna intoleranta föreskrivning genom att hävda att ordet awliyaa betyder beskyddare och inte vän. Det är dock inte sant att ordet awliyaa exklusivt betyder beskyddare. Ordet betonar även vänskap. Enligt följande vers läser vi att Allah har awliyaa: 10:62 Se! Sannerligen Allahs vänner (awliyaa) ska inte känna frukta och inte någon och inte någon sorg. [vår översättning] Om awliyaa exklusivt betyder beskyddare då innebär det att Allah har beskyddare. Behöver Allah beskyddare? Detta påvisar att ordet awliyaa i Koranen även betonar vänskap. Se även vad den autentiske exegeten Ibn Kathir skriver i sin utläggning på Koranen (4:144): Förbudet mot Wilayah med de Otrogna Allah förbjuder sina troende tjänare från att ta de otrogna som vänner istället för de troende. Detta inkluderar att vara vänner och kompanjon med de otrogna, ge dem råd, vara intim med dem och avslöja de troendes hemligheter för dem… [vår översättning] Ibn Kathir säger uttryckligen att föreskriften i Koranen inkluderar vänskap. En muslim får alltså inte ta icke-muslimer till vänner. Här följer Ibn Kathirs utläggning på Koranen (5:51): Förbudet mot att ta Judar, Kristna och Islams fiender till vänner Allah förbjuder sina troende tjänare från att ta judar och kristna till vänner, för att dem är Islam och muslimernas fiender, må Allah förbanna dem. Allah säger sedan att de är varandras vänner och han varnar alla som gör detta, (och om någon av er blir vän med dem, då är han säkerligen en av dem.) Ibn Abi Hatim skrev att Umar beordrade Abu Musa Al-Ashari att skicka honom ett dokument med mängden han tar in och mängden han gör av med. Abu Musa hade då en kristen skribent, och han kunde därför utföra Umars order. Umar tyckte om vad han såg och utropade, "Denna skribent är ett proffs. Skulle du vilja läsa för oss i moskén ett brev som kom till oss från Ash-Sham'' Abu Musa sa, "Han kan inte det.'' Umar sa, "Är han inte ren'' Abu Musa sa, "Nej, men han är kristen'' Abu Musa sa, "Så Umar förmanade mig och petade mig i låret (med sitt finger), och sa, "Driv ut honom (från Al-Madinah)" Sedan reciterade han, (O ni som tror! Ta inte judar och kristna till era vänner…)''... [vår översättning] Ibn Kathir visar igen att Koranen förbjuder en muslim att ta icke-muslimer till vänner, men den här gången gör han det även genom att åkalla en tradition som säger att Umar (den andra kalifen) beordrade Abu Musa att deklarera vad han spenderade och tjänade för den islamistiska nationen. Abu Musa lät en Kristen från Syrien skriva ner deklarationen på ett material som Umar sedan fick. Umar gillade vad han såg och ville att detta skulle läsas upp i mosken i Medina. Men så fort han fick veta det var en Kristen som hade skrivit deklarationen ändrade han attityd. Umar tillrättavisade Abu Musa, lät förvisa den Kristna skribenten från Medina och reciterade versen (5:51) ifråga. Se även vad Ibn Kathir skriver i sin utläggning på Koranen (60:13): De saker som kvinnorna bundit sig till … (O ni som tror! Ta inte dem till vänner som orsakat Allahs vrede.) Då det gäller Judar, Kristna och resten av dem som inte tror som Allah vredgades över och förbannade. De som förtjänade att bli avvisade och förvisade av honom. (Allah säger här), 'Hur kan ni bli deras allierade, vänner och kompanjoner, efter det att Allah bestämt att de förtjänar den förtvivlan över att få något gott eller välbehag i livet efter'… [vår översättning] Ibn Kathir visar återigen att termen awliyaa även refererar till vänskap. En muslim är alltså förbjuden att ta icke-muslimer till vänner. Det finns mer. Följande koraniska vers säger att en muslim inte får vara vän med sin egen familj om de inte är muslimer: 58:22 Du kan inte finna [sådana] människor som tror på Gud och den Yttersta dagen och som [samtidigt] söker VÄNSKAP med dem som trotsar Gud och Hans Sändebud - INTE ENS OM DET GÄLLER DERAS EGEN FADER ELLER SON ELLER BROR ELLER [ANDRA] SOM STÅR NÄRA. Det är i deras hjärtan som Han har skrivit in tron och de som Han har stärkt med Sin ande, och dem skall Han föra till lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid. Gud är nöjd med dem och de är nöjda [där de njuter] Hans [gåvor]. De är Guds trogna och Guds trogna skall det sannerligen gå väl i händer! (Mohammad Knut Bernström, Koranens budskap) Här följer Ibn Kathirs utläggning på ovannämnda vers: De troende blir inte vänner med de icke-troende Allah den upphöjde, (Ni kommer inte att kunna hitta några människor som tror på Allah och den sista dagen, som är vänner med dem som är emot Allah och hans budbärare, fastän de vore deras fäder eller deras söner eller deras bröder eller deras släkt.) vilket betyder, bli inte vänner med de som förnekar, även om de är era närmaste släktingar… … Det sades också att versen, (fastän de var deras fäder), uppenbarades gällande Abu Ubaydah, när han dödade sin FAR i slaget vid Badr, medan versen, (eller deras söner) uppenbarades gällande Abu Bakr As-Siddiq när han hade avsikt att döda sin (icke-troende) SON, Abdur-Rahman, (vid Badr), medan vesren, (eller deras bröder) uppenbarades gällande Musab bin Umayr, som dödade sin BROR, Ubayd bin Umayr, vid Badr, och den Ayah, (eller deras släkt) uppenbarades gällande Umar,>som dödade en i sin SLÄKT vid Badr, men denna verse kom också för Hamzah, Ali och Ubaydah bin Al-Harith. De dödade sina nära släktinar Utbah, Shaybah och Al-Walid bin Utbah den dagen. Allah vet bäst. Ett liknande fall är när Allahs budbärare rådfrågade sina kompanjoner om vad man skulle göra med dem som fångats vid Badr. Abu Bakr As-Siddiq tyckte att de skulle acceptera en lösensumma för fångarna så att muslimerna kunde använda pengarna för att bli starkare. Han nämnde att fångarna var kusiner och släktingar, och att de kanske skulle bli muslimer vid ett senare tillfälle, med Allahs hjälp. Umar sa, "Men jag har en annan åsikt, O Allahs budbärare! Låt mig få döda min släkting, och låt Ali döda Aqil (Alis bror). Låt oss göra det känt för Allah att vi inte har NÅGON SOM HELST BARMHÄRTIGHET I VÅRA HJÄRTAN FÖR IDOLDYRKARNA."… [vår översättning] Islam skapade inte bara en barriär mellan muslimer och icke-muslimer, utan skapade även ett extremt hat bland muslimer till den grad att de dödade och sökte döda deras familjemedlemmar som inte var muslimer. Ibn Sa'd som är en av de tidigaste islamistiska biografiskrivarna rapporterar följande i sitt verk: "Sedan (inträffade) sariyyah av al-Dahhak Ibn Sufyan al-Kilabi mot Banu Kilab under Rabi månaden al-Awal av det nionde året, efter hijrah av Allahs apostel, må Allah välsigna honom. Dem (berättarna) sa: Allahs apostel skickade en styrka under al-Dahhak Ibn Sufyan Ibn Awf Ibn Abu Bakr al-Kilabi, mot al-Qurara. Al-Asyad Ibn Salamah Ibn Qart var med honom. De möttes vid al-Zujj, Zujj av Lawah och erbjöd dem att acceptara Islam. Dem vägrade, så dem attackerade och tvingade dem att fly. Sedan mötte al-Asyad sin far Salamah som var på sin egen häst, i en damm vid al-Zujj. Han erbjöd sin far att acceptera Islam för att få skydd. Han (fadern) skymfade honom och hans trosbekännelse. Konsekvensen blev att al-Asyad högg sin faders häst. När hästen föll på sina hovar, lutade Salamah sig på sitt spjut som var i vattnet, och al-Asyad höll honom (fadern) tills en av dom kom och dödade honom. Hans son dödade honom inte." [vår översättning] (Ibn Sa'd, Al-Kitab Al-Tabaqat Al-Kabir, vol.2, sid.201)

Kvinnliga sexslavar enligt Islam Den som studerar Islams utveckling under Muhammed livstid, såsom den återges i Koranen och i de islamistiska biografiskrivningarna, kommer att identifiera en tydlig skillnad mellan Islam i Mecka och Islam i Medina. Islam i Mecka var - relativt Medina perioden - tolerant, diskret och fredlig mot omgivande folk. Muslimerna var tvungna att vara toleranta i Mecka med tanke på att de var en minoritet under den tiden. Efter muslimernas migration till Medina (622 e.Kr.) utvecklades ett nytt Islam som var intolerant, högmäld och fientlig mot omgivande folk, vilket blev möjligt för att muslimerna växte i antal. Detta är precis vad den kände muslimske koranexegeten och biografiskrivaren Ibn Kathir erkänner i sin utläggning av koraniska verserna 4:77-79, se följande: "I begynnelsen av Islam, var Muslimerna i Makkah beordrade att utföra bönen och betala välgörenheten och trösta fattiga bland dem. De var också beordrade att vara FÖRLÅTANDE och ha överseende med idoldyrkarna och vara tålmodiga på den tiden. Hursomhelst, var de otåliga och väntade på tiden då de skulle få tillåtelse att strida så att de kunde straffa deras fiender. Situationen under den tiden tillät inte beväpnade konflikter på grund av många orsaker. Till exempel, var Muslimerna FÅ I ANTALET, i jämförelse med deras talrika fiender. Muslimernas stad var helig och den mest ärade platsen på jorden, och det är därför befallningen för strid inte uppenbarades i Makkah. Senare när Muslimerna ensamma kontrollerade en stad, Al-Madinah, och hade STYRKAN, FÖRMÅGAN OCH STÖDET, LEGALISERADES JIHAD. Men, när befallningen för strid uppenbarades, precis som Muslimerna hade önskat sig, blev några av dem modlösa och väldigt rädda av att möta idoldyrkarna i strid…" [vår översättning] Faktum är att Muhammed, enligt islamistiska källor, låg bakom 74 krig under sin tid i Medina: "… Antalet ghazzahs av Allahs Budbärare, må Allah välsigna honom, som han anförde personligen var tjugo-sju och (antalet) sariyyahs som han beordrade var fyrtio-sju…" [vår översättning] (Ibn Sa'd, Al-Tabaqat al-Kabir, vol.2, sid.2) Krigen gav muslimerna utdelning i form av makt, kapital, mark och slavar. I denna artikel ska vi påvisa att de kvinnliga slavarna som kom under muslimernas kontroll användes bland annat som sexslavar. Vi börjar med att läsa följande koraniska vers: 4:24 [Ni får inte närma er] gifta kvinnor utom sådana som ni rättmätigt besitter - detta är vad Gud föreskriver för er. Med dessa undantag får ni vända er till varje kvinna, som ni vill leva samman med i ett regelrätt äktenskap, inte i ett löst förhållande, och erbjuda henne något av er egendom. Och liksom ni vill njuta av vad [er hustru] skänker er skall ni ge henne den föreskrivna brudgåvan; men ni kan inte klandras om ni efter att ha fullgjort vad som är föreskrivet kommer överens om något [vid sidan därom]. Gud är allvetande, vis. (Mohammed Knut Bernström, Koranens budskap) Denna vers uppenbarades i samband med att muslimerna deltog i två krig: slaget i Hanain och i Autas, vars krigsbyte blev stort. Muslimerna tillfångatog bland annat gifta kvinnor och förslavade dem. Muhammeds kompanjoner ville ha sex med dessa gifta kvinnor, men tvekade för att kvinnorna tillhörde hedniska män. Därför uppenbarades versen som uppmuntrade dess muslimer att utnyttja de kvinnliga gifta fångarna sexuellt: Sahih Muslim Bok 8, Nummer 3432 Abu Sa'id al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom) rapporterade att i samband med Slaget i Hanain skickade Allahs Sändebud (må vara frid över honom) en arme till Autas och mötte fienden och kämpade mot dem. Efter att ha besegrat dem och tagit dem till fångar, tedde det sig att Kompanjonerna tillhörande Allahs Sändebud (må frid vara över honom) avstod från att ha samlag med de KVINNLIGA FÅNGAR eftersom deras makar var hedningar. Därmed sände Allah, den högste, angående detta: "Och kvinnor som redan är gifta, utom de som din högra hand besitter (iv.24)" [vår översättning] Se även följande hadith som tydligt säger att det är tillåtet för muslimer att ha sex med kvinnliga slavar: Sunan Abu Dawud Bok 26, Nummer 4006 Berättad av Mu'awiyah ibn Haydah: Jag sade: Allahs Apostel, från vilka borde vi dölja våra privata delar och till vilka kan vi visa? Han svarade: dölj dina privata delar utom från din fru och de vilka din högra hand besitter (SLAV-KVINNOR)… [vår översättning] Även Mohammad hade kvinnliga sexslavar: Sahih Bukhari Volyme 9, Bok 89, Nummer 321 Berättad av 'Aisha: Profeten brukade ta emot Löfte om lojalitet från kvinnor genom ord endast efter att recitera denna Heliga Vers:--(60.12) "… att de inte ska associera någonting i dyrkan med Allah." (60.12) Och Allahs Apostels hand rörde inte en annan kvinnas hand utom handen tillhörande de kvinnor som hans högra hand ägde. (dvs. hans FÅNGAR eller hans KVINNLIGA SLAVAR). [vår översättning] Somliga muslimska män såg dock ett problem med att ha samlag med kvinnliga slavar. De fruktade nämligen att de kvinnliga slavarna skulle bli gravida. Muslimerna ansåg sig kunna lösa problemet genom att genomföra "avbruten sex" (arabiska azl). Detta innebar konkret att muslimen drog ut sitt könsorgan precis innan han nådde klimax, vilket inte fungerade varje gång. Muhammed förbjöd i varje inte azl utan menade att Allahs vilja kommer att ske oavsett om en muslim utövar azl eller inte: Sahih Bukhari Volym 7, Bok 62, Nummer 135 Berättad av Jabir: Vi brukade praktisera avbrutet samlag under Allahs Apostels livstid. [vår översättning] Sahih Bukhari Volym 7, Bok 62, Nummer 136 Berättad av Jabir: Vi brukade praktisera avbrutet samlag medan Koranen uppenbarades. Jabir fortsatte: Vi brukade praktisera avbrutet samlag under Allahs Apostels (må frid vara över honom) livstid medan Koranen uppenbarades. [vår översättning] Sahih Muslim Bok 8, Nummer 3373 Abu Sa'id al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom) rapporterade: Vi tog kvinnliga fångar och vi ville utföra 'azl med dem. Vi frågade då Allahs Sändebud (må frid vara över honom) om det och han sade till oss: Sannerligen gör det, sannerligen gör det, sannerligen gör det, men varje själ som måste födas fram till Domedagen måste födas. [vår översättning] Sahih Muslim Bok 8, Nummer 3384 Jabir b. 'Abdullah (må Allah vara nöjd med de) rapporterade att en person frågade Allahs Apostel (må frid vara över honom): Jag har en slav-flicka och jag praktiserar 'azl med henne, varpå Allahs Sändebud (må frid vara över honom) sade: Detta kan inte förhindra det som Allah har bestämt. Personen kom sedan (efter en tid) och sade: Allahs Budbärare, slav-flickan som jag pratade med dig om har blivit gravid varpå Allahs Budbärare (må frid vara över honom) sade: Jag är Allahs tjänare och Hans Budbärare. [vår översättning] Sahih Muslim Bok 8, Nummer 3386 Jabir (må Allah vara nöjd med honom) rapporterade: Vi brukade praktisera 'azl medan Koranen uppenbarades (under de dagar när den Heliga Profeten var i livet). [vår översättning] Sahih Muslim Bok 008, Nummer 3388 Jabir (må Allah vara nöjd med honom) rapporterade: Vi brukade praktisera 'azl under Allahs Budbärares (må frid vara över honom) livstid. Detta (nyheten om denna praktik) nådde Allahs Apostel (må frid vara över honom), och han FÖRBJÖD DET INTE. [vår översättning] Följande ahadith pekar på att Muhammed själv utförde azl:

Kvinnan i Islam är mannens ägodel I följande artikel kommer vi att titta på islamistiska källor som visar att den ideala muslimska kvinnan är sin mans ägodel. Vi börjar med att läsa följande koraniska vers som säger att en kvinna är sin mans åker som han får njuta av när han vill: 2:223 Era hustrur är för er [som] en ÅKER; beträd därför er åker, när och som ni önskar - men sörj [först] för era själar. Frukta Gud och var förvissade om att ni skall möta Honom. Och förkunna för de troende hoppets budskap. (Mohammad Knut Bernström, Koranens budskap) Följande ahadith säger att en kvinna är tvungen att tillfredställa sin man när han vill ha samlag. Om hon inte gör det kommer den islamistiska guden att vara missnöjd med kvinnan och änglarna kommer att förbanna henne: Sahih Bukhari Volym 4, Bok 54, Nummer 460 Berättad av Abu Huraira: Allahs apostel sa, "Om en man kallar sin hustru till hans säng (dvs. för att ha samlag) och hon vägrar och orsakar honom att sova i ilska, kommer änglarna att förbanna henne till morgonen." [vår översättning] Sahih Muslim Bok 8, Nummer 3367 Abu Huraira (må Allah vara nöjd med honom) rapporterade att Allahs budbärare Messenger (må frid vara över honom) sa: (Jag svär) vid Han i vars hand mitt liv är, när en man kallar sin hustru till hans säng, och hon svarar inte, då kommer den som är i himlen att vara missnöjd med henne tills han (maken) är nöjd med henne. [vår översättning] En muslimsk man kan välja att hålla sig sexuellt borta från sin fru under fyra månader, därefter kan han välja att antingen fortfarande vara gift eller skilja sig från henne. Kvinnan har ingen rätt att yttra sig om mannens handling, men får dock efter fyra månader begära ett besked om huruvida mannen ska skilja sig eller inte: 2:226-227 Den som [vill skiljas från sin hustru och] går en ed att han inte skall komma nära henne, skall iaktta fyra månaders väntetid. Om han [bryter eden och] går tillbaka [till hustrun], är Gud förlåtande, barmhärtig. Men vidhåller han beslutet att skiljas [bör han tänka på att] Gud hör allt, vet allt. (Mohammad Knut Bernström, Koranens budskap) Här följer Ibn Kathir utläggning av den ovannämnda texten: Ila' och dess regler Ila' är en typ av ed där en man svär att inte ligga med sin hustru under en viss period, vare sig mindre eller mer än fyra månader. Om eden av Ila' var mindre än fyra månader, då måste mannen vänta på att edens period tar slut och sedan är det tillåtet (för honom) att ha samlag med sin fru. Hon måste ha tålamod och kan inte begära att hennes man, i detta fall, att avsluta sin ed innan dess period. Det rapporteras i de två Sahihs (Bukhari och Muslim) att 'A'ishah sa att Allahs budbärare svor att han skulle hålla sig borta från sina hustrur i en månad. Han kom till de efter tjugonio dagar sägande: (Månaden (enligt månkalendern) är månad tjugonio dagar.) Liknande har berättats av 'Umar bin al-Khattab och rapporteras i de två Sahihs. Om perioden för Ila' är mer än fyra månader, i detta fall är hustrun tillåten att fråga sin man, vid slutet av den fyra månaderna, att avsluta Ila' och ha samlag med henne. I annat fall, bör han skilja sig från henne, genom att tvingas till det av auktoriteterna vid behov… [vår översättning] Tänk på att en muslimsk man får gifta sig med fyra kvinnor samtidigt (se Koranen 4:3). Detta betyder att en man kan välja att avstå från en kvinna men fortfarande tillfredställa sig sexuellt med de övriga. En kvinna däremot får inte gifta sig med flera män. En muslimsk man kan även välja att avstå från alla sina fruar men fortfarande tillfredställa sig sexuellt med kvinnliga slavar (se Koranen 23:5-6). Mannen har sexuell frihet och kvinnan är hans leksak. Följande hadith säger att en kvinna måste tillfredställa sin man sexuellt även om hon sitter på en kamel: 1853. 'Abdullah b. Abi 'Auta (må Allah vara nöjd med honom) rapporteras ha sagt att när Mu'adh (må Allah vara nöjd med honom) kom från Syrien, prostrerade han för den Helige Profeten (må Allahs frid och välsignelse vara över honom). Han (den Heliga Profeten) sa, "O Mu'adh, vad är det?" Han svarade: "Jag reste till Syrien och fann att de (syrierna) prostrerade för ärkebiskopar och deras kejsare. Jag tyckte om det i mitt hjärta att vi ska göra det åt dig." Därmed sa Allahs budbärare (må Allahs frid och välsignelse vare över honom), "Gör inte det. Om jag skulle beordra någon att prostrera för någon annan än Allah, då skulle jag ha befallt hustrun att prostrera för hennes make. (Jag svär) vid Han i vars hand är mitt liv, en kvinna kan inte göra rätt för sin Herre, tills hon utövar rätten till sin man. Och om han ber henne att överlämna sig själv (till honom för sexuellt umgänge) ska hon inte neka honom detta även om hon är på en kamels sadel. [vår översättning] (Sunan Ibn-e-Majah, vol.3, Book of Marriage, Chapter No. 4: RIGHTS OF THE HUSBAND OVER THE WIFE, sid.116-117) Notera även att Muhammed säger att kvinnor skulle bli tvungna att dyrka deras män om det var tillåtet. Detta faktum upprepas i följande hadith: Sunan Abu Dawud Bok 11, Nummer 2135 Berättad av Qays ibn Sa'd: Jag gick till al-Hirah och såg dem (människorna) prostrera sig för en officer, så jag sa: Allahs apostel (frid_vare_över_honom) har mest rätt att (folk) ska prostrera inför honom. Jag kom till Profeten (frid_vare_över_honom), jag sa: Jag gick till al-Hirah och såg dem prostrera sig för en officer, men du har mest rätt, Allahs apostel, att (folk) ska prostrera sig för dig. Han sade: Säg mig, om du passerade för min grav, skulle du prostrera för det? Jag sa: Nej. Han sa: Gör inte det. Om jag skulle befalla någon att prostrera för någon annan skulle jag beordra kvinnor att prostrera för sina män, på grund av den särskilda rätten som männen har fått över dem av Allah. [vår översättning] Följande verser från Koranen visar att kvinnor skapads i syfte att vara mannens ägodel, tillfredställa honom och producera barn: 7:189 DET ÄR Han som har skapat er ur en enda varelse och som av denna skapade dess make, så att [mannen] kan finna ro hos [sin hustru]. När han har slutit henne i sin famn, får hon en lätt börda att bära och hon fortsätter att bära den tills den börjar kännas tung och de anropar Gud, sin Herre: "Om Du skänker oss ett [barn], sunt till kropp och själ, skall vi sannerligen visa tacksamhet!" (Mohammad Knut Bernström, Koranens budskap) Se även: 3:14 Smyckat för människorna är världsliga nöjen såsom kvinnor, att få barn, högar på högar av guld och silver, tränade hästar, boskap och skördar. Det är materia tillhörande denna världen. En mycket bättre boning har reserverats hos GUD. (Khalifa) Den islamistiska guden säger att kvinnor är ett världsligt nöje och smycke för män liksom andra materiella ting. Detta betyder alltså att kvinnor är en form av ägodel. Låt oss se vad exegeten Ibn Kathir har att säga om den versen: Det sanna värdet av detta jordiska liv Allah nämner njutningarna som han placerade i detta liv för människor, såsom kvinnor och barn, och han började med kvinnor, eftersom testet med dem är mer lockande. Till exempel, de Sahih (Bukhari och Muslim nedtecknade att budbäraren sa, (Jag har inte lämnat efter mig ett test mer frestande för män än kvinnor.) När en man njuter av kvinnor i syfte att skaffa barn och bevara sin kyskhet, då uppmuntras han att göra det. Det finns många traditioner som uppmuntrar giftermål, till exempel, (Sannerligen, de bästa medlemmarna i denna nation är de som har flest fruar.) Han sa också, (Det här livet är en njutning, och det bästa av njutningen är en rättfärdig hustru.) Profeten sa i en annan tradition, (Jag gjordes för att gilla kvinnor och parfym, och lugnet i mina ögon är bönen.) 'A'ishah, må Allah vara nöjd med henne, sa, "Ingenting var mer älskad av Allahs budbärare än kvinnor, utom hästar, och i en annan version, "… än hästar utom kvinnor.''… [vår översättning] Muhammed säger faktiskt att män inte ska gifta sig med en kvinna som inte kan föda barn, vilket påvisar att kvinnan i första hand lever för att föda barn:

Vad säger Islam om våld mot kvinnor I följande artikel kommer vi att titta närmare på en mycket otäck vers i koranen, nämligen en vers som ger muslimska män rätt att slå sina fruar. Här följer den versen: 4:34 Männen har gjorts ansvariga för kvinnorna, och GUD har begåvat dem med vissa egenskaper och gjort dem ansvariga för uppehället. De rättfärdiga kvinnorna kommer med glädje att acceptera detta arrangemang eftersom det är GUDs budord, och hedra sina makar i deras frånvaro. Upplever ni uppror från kvinnornas sida, ska ni först tala till dem, sedan (får ni använda negativa uppmuntringar som att) överge dem i sängen, sedan får ni (som sista alternativ) SLÅ DEM. Om de lyder er får ni inte överträda mot dem. GUD är Den Högsta, Ojämförlig. (Khalifa) Versen säger att män har ansvar för kvinnor. Vidare ger den islamistiska guden Allah två anledningar till varför männen har ansvaret över kvinnor: 1. Det manliga könet är överlägsen det kvinnliga könet. 2. Det manliga könet försörjer för det kvinnliga könet. Versen säger vidare att en kvinna ska vara avhållsam och lyda sin man. Sedan säger den islamistiska guden att de kvinnor som man upplever kommer att bli upproriska ska man tillrättavisa och varna med ord, överge de från sängkammaren (avstå från att ha sexuell relation med de) och slå dem. Låt oss vidare titta på den så kallad autentiska islamistiska traditionen (sunnan) för att se hur Muhammed och de tidiga muslimerna behandlade kvinnor. Följande tradition berättar om en muslimsk man (Rifa'a) och hans fru. Rifa'a skiljde sig från sin fru och hon gifte sig med en annan muslimsk man (Al-Qurazi). En dag kom kvinnan till Aisha och klagade över sin nuvarande man som hade misshandlat henne så hårt att hon hade fått blåmärken på kroppen. Kvinnan går till Muhammed för att klagar över hennes man Al-Qurazi. Aisha (Muhammed fru) visar Muhammed blåmärkena. Så fort Al-Qurazi hade märkt att hans fru hade gått till Muhammed för att klaga beger han sig också dit för att försöka ge skäl för sitt barbariska handlande: Sahih Bukhari Volym 7, Bok 72, Nummer 715 Berättad av 'Ikrima: Rifa'a skiljde sig från sin hustru varpå 'Abdur-Rahman bin Az-Zubair Al-Qurazi gifte sig med henne. 'Aisha sa att damen (kom), klädd i en grön slöja (och klagade på hennes man till henne (Aisha) och visade henne ett grönt ställe på hennes skinn orsakad av misshandel). Den var en vana för damer att stötta varandra, så när Allahs apostel kom, sa 'Aisha, "Jag har inte sett någon kvinna lida så mycket som en troende (muslimsk) kvinna. Se! Hennes skin är grönare än hennes kläder!" När 'Abdur-Rahman hörde att hans fru hade gått till Profeten, kom han med sina två söner from en annan hustru. Hon sa, "(Jag svär) vid Allah! Jag har inte gjort något fel mot honom men han är impotent och lika värdelös för mig som denna”, och visade upp en liten bit av hennes plagg, 'Abdur-Rahman sa, "(Jag svär) vid Allah, O Allahs apostel! Hon ljuger! Jag är väldigt stark och kan tillfredställa henne men hon är olydig och vill gå tillbaka till Rifa'a." Allahs apostel sa, till henne, "Om det är din intention, så ska du veta att det är förbjudet för dig att gifta dig igen med Rifa'a innan 'Abdur-Rahman har haft samlag med dig." Sedan såg Profeten de två pojkarna med 'Abdur-Rahman och frågade (honom), "Är dessa dina söner?" 'Abdur-Rahman sa, "Ja." Profeten sa (till kvinnan), "Du påstår det du påstår (dvs. att han är impotent)? Men (jag svär) vid Allah, dessa pojkar liknar honom såsom en tupp liknar en tupp." [vår översättning] Kvinnan blev alltså misshandlad för att hennes man sa att hon hade varit olydig och anklagat honom för att vara impotent för att få skilja sig från honom och gå tillbaka till sin dåvarande man. Kvinnan blev slagen hårt och fick blåmärken. Mohammed tillrättavisade inte mannen, utan accepterade detta. Vi kan vidare inte avgöra om mannen verkligen var impotent eller inte. Att mannen har två barn behöver inte betyda att han inte var impotent. Han kan mycket väl ha blivit impotent på senare år. Men notera att Al-Qurazi sa att han slog sin fru för att hon var olydig och Muhammed tillrättavisar inte mannen. Enligt följande hadith blir en kvinna slagen för att hon ber och Muhammed tillrättavisar inte honom: Sunan Abu Dawud Bok 13, Nummer 2453 Berättad av Abu Sa'id al-Khudri: En kvinna kom till Profeten (frid_vara_över_honom) medan vi var med honom. Hon sa: Allahs apostel, min man, Safwan ibn al-Mu'attal, slår mig när jag ber, och han får mig att bryta min fasta när jag fastar, och han utför inte bönen vid gryning tills solen går upp. Han frågade Safwan, vem var närvarande, vad gäller det honom sa. Han svarade: Allahs apostel, vad gäller hennes sägelse "han slår mig när jag ber", hon reciterar två koraniska kapitel (under bönen) och jag förbjöd henne (att göra så). Han (Profeten) sa: Om ett koraniskt kapitel reciteras (under bönen), det räcker för folket. (Safwan fortsatte:) Vad gäller hennes sägelse "han får mig att bryta min fasta," hon avgudar sin fasta; Jag är ung man, jag kan inte avhålla mig själv (från samlag). Allahs apostel (frid_vare_över_honom) sa den dagen: En kvinna får inte fasta utan sin mans tillåtelse. (Safwan sa:) Vad gäller hennes sägelse att jag inte ber tills solen går upp, vi är folk som tillhör en klass, och vår (uppgift att leverera vatten) är välkänt om oss. Vi vaknar inte tills solen går upp. Han sa: När du vaknar, utför din bön. [vår översättning] Se även följande hadith där Muhammed ger män tillstånd att slå sina fruar för att de börjar bli upproriska: Sunan Abu Dawud Bok 11, Nummer 2141 Berättad av Abdullah ibn Abu Dhubab: Iyas ibn Abdullah ibn Abu Dhubab rapporterade att Allahs apostel (frid_vare_över_honom) sa: Slå inte hustrur (som tror på) Allah, men när Umar kom till Allahs apostel (frid_vare_över_honom) sa han: Kvinnor har blivit upproriska mot sina män, han (Profeten) gav tillstånd att slå dem. Många kvinnor kom då till Allahs apostels familj (frid_vare_över_honom) klagande på sina män. Så Allahs apostel (frid_vare_över_honom) sa: Många kvinnor har har kommit till Muhammeds familj klagande på deras män. Dessa (kvinnor) är inte de bästa bland er. [vår översättning] Muslimen Ibn Ishaq som skrev den tidigaste biografi om Muhammed - Sirat Rasul Allah - rapporterar att Muhammed sa att man får slå sina fruar och att fruar är fångar som inte har kontroll över sig själva: "Ni har rättigheter över era hustrur och era hustrur har rättigheter över er. Ni har rätt att de inte bör vanära era sängar och att de inte bör uppträda olämpligt. Om de gör det, tillåter Gud er att sätta dem i separata rum och slå dem men inte med barskhet. Om de avstår från dessa uppträdanden har de rätt till man och kläder med vänlighet. Tillskriv kvinnor befallningar vänligt, för de är era fångar som inte har någon kontroll över sig själva…" [vår översättning] (Ibn Ishaq, Sirat Rasul Allah, sid.651) Enligt följande ahadith behöver inte en man bli tillfrågad om varför han slår sin fru och inte heller stå till svars för det: Sunan Abu Dawud Bok 11, Nummer 2142 Berättad av Umar ibn al-Khattab: Profeten (frid_vare_över_honom) sa: En man kommer inte att bli tillfrågad varför han slog sin hustru. [vår översättning] 1986. Ash'ath b. Qais rapporteras ha sagt, En natt arrangerade Umar (må Allah vara nöjd med honom) en fest. När det var midnatt, reste han sig upp och gick mot sin hustru för att slå henne. Jag separerade dem åt. När han gick till sin säng, sa han till mig, O Ash'ath, bevara för mig saker som jag hörde från Allahs budbärare (må Allahs frid och välsignelse vara över honom). (Dessa saker är): En man kommer inte att stå tillsvars för att ha slagit sin hustru och sov inte förrän du har observerat witr bönen. [vår översättning] (Sunan Ibn Majah, vol.3, Book of Marriage, Chapter No. 51: BEATING WOMEN, sid.188) Se även följande hadith som dock säger att en kvinna har rätt att inte bli slagen på ansiktet: Sunan Abu Dawud Bok 2, Nummer 2137 Profeten (frid_vare_över_honom) sa: En hustru har rätt att inte bli slagen på ansiktet. [vår översättning] Med andra ord är det tillåtet att slå en kvinna vart man vill, utom ansiktet. Det är ingen nyhet att ansiktet är den delen av en muslimsk kvinna som syns, med tanke på att hon bär slöja. Detta förklarar varför en man inte bör slå en kvinna på ansiktet, just för att ansiktet visas offentligt. Notera vidare att denna hadith endast säger att en kvinna har rättighet att inte bli slagen på ansiktet. Detta betyder inte att muslimska män inte slog/slår sina kvinnor på ansiktet. Följande tradition säger att Aisha blev slagen av hennes pappa Abu Bakr på ansiktet så att blod forsade ur hennes mun: "En gång uppstod det en diskussion mellan Profeten och Hazrat Ayesha, när de fann Hazrat Abu Bakr att vara deras domare. Hazrat Ayesha sa till Profeten: Du pratar bara sannig men prata inte annat än sanning. Hazrat Abu Bakr gav henne omedelbart en smäll att blodet började rinna ut från hennes mun. Sedan sa han: O fiende, kommer han att prata annat än sanning? Sedan tog hon skydd från Profeten." [vår översättning] (Imam Al-Ghazali, Ihya Ulum-Id-Din, vol.2, sid.36) Abu Bakr slår sin dotter blodig på ansiktet för att hon bad Muhammed att inte tala annat än sanning. Här följer ännu en hadith som säger att Abu Bakr slog sin dotter Aisha:

Kvinnan enligt Islam har bristande intelligens I denna artikel kommer vi att titta på islamistiska källor som säger att kvinnor i allmänhet har bristande intelligens. Låt oss börja med att läsa följande vers ur koranen: 2:282 TROENDE! När ni sinsemellan träffar avtal om lån med fastställd förfallotid, teckna då ned avtalet i skrift. Låt en skrivare noggrant skriva ned [vad som avtalats] mellan er. Ingen skrivare får undandra sig att skriva, såsom Gud har lärt honom. Låt honom alltså skriva och låt låntagaren diktera och, om han fruktar Gud, sin Herre, inte dra ifrån något [från sitt åtagande]. Om låntagaren är svag till förståndet eller sjuklig eller [annars] inte i stånd att diktera, låt då den som tillvaratar hans intressen diktera och undvika partiskhet. Och tag två av era män till vittnen; finns inte två män till hands, tag då EN MAN OCH TVÅ KVINNOR bland dem ni godkänner som vittnen - om någon av dem BEGÅR ETT MISSTAG KAN DÅ DEN ANDRA PÅPEKA DET FÖR HENNE. De som kallas till vittnen får inte undandra sig [sin plikt]. Tveka inte att skriva ned allt, både det mindre viktiga och det viktiga, och ange förfallotiden. Det är vad Gud [i Sin vishet] finner riktigast och skäligast, mest ändamålsenligt som bevis och bäst ägnat att bespara er all tvekan och osäkerhet [i framtiden]. Men om det är fråga om direkt överlåtelse från den ene till den andre av färdiga varor utan mellanhand, gör ni inte fel om ni underlåter att upprätta skriftligt avtal. När ni köper och säljer, låt det ske i vittnens närvaro, men varken skrivare eller vittnen får [utsättas för påtryckning eller] tillfogas skada - gör ni detta, begår ni en svår synd. Frukta Gud, som är er lärare. Gud har kunskap om allt. (Mohammad Knut Bernström, Koranens budskap) Den islamistiska guden säger att man ska kalla på vittnen vid ekonomiska transaktioner. Om man inte finner två män ska man kalla på en man och två kvinnor. Detta påvisar alltså att en kvinnas vittnesbörd är hälften värd än mannens. Notera vidare att versen säger att två kvinnor ska medverka i syfte att påminna varandra om de glömmer vad som sagt. Den islamistiska guden och hans profet menar klart och tydligt att kvinnor brister i intelligens, förnuft och handlingsförmåga. I följande ahadith använder Muhammed den ovannämnda koraniska versen som bevismaterial för att kvinnor brister intelligensmässigt: Sahih Bukhari Volym 3, Bok 48, Nummer 826 Berättad av Abu Said al-Khudri: Profeten sa: "Är inte en kvinnas vittnesbörd lika med hälften av en mans vittnesbörd?" Kvinnorna sa: "Ja." Han sa, "det är på grund av att kvinnor brister i förnuft." [vår översättning] Sahih Muslim Bok 1, Nummer 142 Det har berättats under 'Abdullah b. Umar att Allahs budbärare sa: … Jag har inte sett någon som brister i förnuft och brister i religion, men som (samtidigt) berövar de visa sin vishet, förutom ni. Därmed sa kvinnorna: Vad är felet i vårt förnuft och i vår religion? Han (den Heliga Profeten) sa: Ert bristande förnuft (kan konstateras från det faktum) att två kvinnors vittnesbörd är lika med en mans vittnesbörd, detta är ett bevis på att (ni kvinnor) brister i förnuft, och ni spendera några nätter (och dagar) utan att be och under Ramadan (under dagarna) fastar ni inte, detta är er brist i religion… [vår översättning] Muhammed använder versen (2:282) som bevis på att kvinnor har bristande intelligens. Se även: Sahih Bukhari Volym 1, Bok 6, Nummer 301 Berättad av Abu Said Al-Khudri: En gång gick Allahs apostel ut till Musalla (för att be) under 'Id-al-Adha or Al-Fitr bönen. Han gick förbi några kvinnor och sa, "O kvinnor! Ge allmosa, för att jag har sett att majoriteten av invånarna i helvetet är ni (kvinnor)." De frågade, "Varför är det så, O Allah apostel?" Han svarade, "Ni svär ständigt och är otacksamma mot era män. Jag har inte sett någon mer bristfällig intelligensmässigt och religionsmässigt än er. En varsam och vis man kan bli ledd vilse av somliga av er." Kvinnorna frågade, "O Allahs apostel! Hur brister vi i vår inelligens och religion?" Han sa, "Är inte två kvinnors vittnesbörd lika med en mans vittnesbörd?" De instämde. Han sa, "Detta är bristen i hennes intelligens. Är det inte sant att en kvinna varken kan be eller fasta under hennes menstruation?" De instämde. Han sa, "Detta är bristen hennes religion." [vår översättning] Sahih Bukhari Volym 2, Bok 24, Nummer 541 Berättad av Abu Said Al-Khudri: Under 'Id ul Fitr eller 'Id ul Adha gick Allahs apostel (f.v.ö.h) ut till Musalla. Efter bönen, höll han en predikan och beordrade folk att ge allmosa. Han sa, "O folk! He allmosa." Sedan vände han sig mot kvinnorna och sa, "O kvinnor! Ge allmosa, för att jag har sett att majoriteten av invånarna i helvetet är ni (kvinnor)." Kvinnorna frågade, "O Allahs apostel! Vad är anledningen till det?" Han svarade, "O kvinnor! Ni svär ständigt, och är otacksamma mot era män. Jag har inte sett någon mer bristfällig intelligensmässigt och religionsmässigt än er. O kvinnor, somliga av er kan leda en varsam och vis man vilse." Sedan gick han iväg… [vår översättning] Detta förklara varför Muhammed sa att de riken som styrs av kvinnor kommer att gå under:

ua-cam.com/video/PcgERNpXoJo/v-deo.html

ua-cam.com/video/4of-PbRvdqo/v-deo.html

Taqiyyah - Det är tillåtet att ljuga enligt Islam I följande artikel ska vi titta närmare på en islamistisk doktrin som tillåter och uppmanar muslimer att ljuga. Detta koncept kallas för "taqiyyah". Vi börjar med att läsa följande koraniska vers som säger att en muslim får ljuga om sin identitet och förneka sin tro om han utsätts för tvång: 16:106 Den som förnekar Gud efter att ha antagit tron - inte den som är utsatt för tvång, fastän hans hjärta förblir tryggt i sin övertygelse, utan den som frivilligt öppnar sig för otron - sådana [människor] ådrar sig Guds vrede och ett hårt straff väntar dem. (Mohammad Knut Bernström, Koranens budskap) Se vad den autentiske exegeten Ibn Kathir skriver om detta i sin utläggning av verser: Allahs vrede mot de avfallna, förutom den som tvingas till misstro … (förutom den som tvingas medan hans hjärta är i fred med tron) Detta är ett undantag vad gäller en som säger uttalanden av misstro och verbalt håller med Mushrikin (icke-muslimer) eftersom han är tvungen att göra det på grund av den misshandel och smädelse till som han utsätts för, men hans hjärta vägrar att godta vad han säger, och han är, i verkligheten, i fred med sin tro på Allah och Hans budbärare… [vår översättning] De två exegeterna Jalal håller med Ibn Kathir och skriver följande i sin gemensamma utläggning av versen ifråga: Vem om än slutar att tro på Gud efter att [ha bekräftat] sin tro - förutom han som är tvingad, att säga [ett uttalande av] otro och säger det, medan hans hjärta är i vila med tron… [vår översättning] Länk En muslim får alltså verbalt ljuga och förneka sin tro i kritiska situationer, vilket med andra ord betyder att muslimen gör "taqiyyah". Herren Jesus Kristus däremot förbjuder Sina följare att förneka Honom även om deras liv står på spel: Matt 10:16-18, 22, 26-28, 31-33 Jag skickar er som får in bland vargar. Var därför kloka som ormar och oskyldiga som duvor. Akta er för människorna. De skall utlämna er åt domstolar, och de skall piska er i sina synagogor. Och ni kommer att ställas inför ståthållare och kungar för min skull och stå som vittnen inför dem och hedningarna… Ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet skall bli räddad… Var alltså inte rädda för dem. Det finns ingenting gömt som inte skall komma i dagen och ingenting dolt som inte skall bli känt. Vad jag säger er i mörkret, det skall ni säga i dagsljuset, och vad jag viskar i ert öra, det skall ni ropa ut från taken. Var inte rädda för dem som kan döda kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan förgöra både själ och kropp i helvetet.… Var alltså inte rädda: ni är mer värda än aldrig så många sparvar. Var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall jag kännas vid inför min fader i himlen. Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall jag förneka inför min fader i himlen. (Bibeln 2000) I följande bibliska text läser vi om den första kristna martyren Stefanos som blev stenad till döds, för att han bekände sin tro, och vägrade att ljuga: Apg 7:54-60 När de hörde detta blev de så ursinniga på Stefanos att de skar tänder. Men fylld av helig ande riktade han blicken mot himlen och såg Guds härlighet och Jesus som stod på Guds högra sida, och han sade: "Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida." Då ropade de högt och höll för öronen, och alla störtade sig över honom på en gång och släpade ut honom ur staden för att stena honom. Vittnena lade sina mantlar framför fötterna på en ung man som hette Saul. Så stenade de Stefanos, som åkallade Herren och sade: "Herre Jesus, ta emot min ande." Han föll på knä och ropade högt: "Herre, ställ dem inte till svars för denna synd." Med de orden dog han. (Bibeln 2000) Vi kristna fruktar inte döden och behöver inte förneka vår tro för att vi vet vad som väntar oss, nämligen ett evigt liv med Herren Jesus som är vår Gud och Frälsare. Somliga muslimer brukar svara att en muslim endast får ljuga när hans liv står på spel, vilket enligt kristna fortfarande är oacceptabelt. Vi håller dock med att Islam lär ut att en muslim får ljuga när hans liv står på spel, men detta är inte hela sanningen. En muslim får också ljuga för att försvara intoleranta och hemska läror i Islam, vilket följande data får demonstrera. Följande koraniska vers säger att en muslim inte får förena sig med icke-muslimer och ta de till vänner: 4:144 O ni som tror, ni ska inte förena er med de icke troende i stället för de troende. Vill ni ge GUD ett klart bevis mot er? (Khalifa, se även: 5:51; 5:57; 9:23; 60:1; 60:13) Den autentiske exegeten Ibn Kathir konstaterar i sin utläggning att en muslim inte får förena sig med icke-muslimer och ta de till vänner: Förbud mot att ingå Wilayah med otroende Allah förbjuder sina troende tjänare att ta otroende till vänner i stället för de troende. Detta innefattar att vara deras vän och medhjälpare, ge de råd, vara intim med de och avslöja de troendes hemligheter framför de… [vår översättning] Följande koraniska vers säger faktiskt att en muslim inte får förena sig och etablera vänskap med sin egen familj om de är icke-muslimer: 58:22 Du kan inte finna [sådana] människor som tror på Gud och den Yttersta dagen och som [samtidigt] söker VÄNSKAP med dem som trotsar Gud och Hans Sändebud - INTE ENS OM DET GÄLLER DERAS EGEN FADER ELLER SON ELLER BROR ELLER [ANDRA] SOM STÅR NÄRA. Det är i deras hjärtan som Han har skrivit in tron och de som Han har stärkt med Sin ande, och dem skall Han föra till lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid. Gud är nöjd med dem och de är nöjda [där de njuter] Hans [gåvor]. De är Guds trogna och Guds trogna skall det sannerligen gå väl i händer! (Mohammad Knut Bernström, Koranens budskap) Islam förbjuder alltså en muslim att förena sig med icke-muslimer och ta de till vänner, även om de är hans familj, men det finns dock ett undantag. Följande koraniska vers säger nämligen att en muslim får förena sig med icke-muslimer och ta de till vänner om han fruktar "hot" från dem:

ua-cam.com/video/z-sTTIkzGwI/v-deo.html

”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var en gud.” (Johannes 1:1, Nya världens översättning) ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.” (Johannes 1:1, Svenska Folkbibeln) Förklaring av Johannes 1:1 Den här versen ger oss en bild av Jesus Kristus liv innan han kom till jorden som människa. (Johannes 1:14-17) I vers 14 används ”Ordet” (eller ”Logos”, grekiska: ho lọgos) som en titel. Den här titeln beskriver tydligtvis Jesus uppgift att förmedla Guds bud och anvisningar till andra. Jesus fortsatte att göra Guds ord känt under sin tjänst på jorden och efter att han hade återvänt till himlen. (Johannes 7:16; Uppenbarelseboken 1:1) ”Begynnelsen” syftar på den tid då Gud började skapa, och hans första skapelse var Ordet. Sedan använde Gud Ordet för att skapa allt annat. (Johannes 1:2, 3) I Bibeln sägs det att Jesus är ”den förstfödde av allt skapat” och att allt annat skapades ”med hjälp av honom”. (Kolosserna 1:15, 16) Frasen ”Ordet var en gud” beskriver den gudomliga natur Jesus hade innan han kom till jorden. Det är passande att kalla honom ”en gud” med tanke på att han är Guds språkrör, att han har en unik ställning som Guds förstfödde son och att han är den som Gud använde för att skapa allt annat. Sammanhanget till Johannes 1:1 Johannesevangeliet skildrar Jesus jordiska liv och tjänst. De första verserna i det inledande kapitlet berättar om Jesus föremänskliga tillvaro, hans unika förhållande till Gud och hans viktiga roll när det gäller Guds vilja med människan och jorden. (Johannes 1:1-18) De upplysningarna hjälper oss att förstå det Jesus sa och gjorde under sin jordiska tjänst. (Johannes 3:16; 6:38; 12:49, 50; 14:28; 17:5) Missuppfattningar om Johannes 1:1 Missuppfattning: Den sista frasen i Johannes 1:1 borde översättas ”Ordet var Gud”. Fakta: Många översättare återger den här frasen på det sättet, men andra föredrar att återge den på ett annat sätt. På grundspråket finns det grammatiska skillnader mellan de två förekomsterna av ordet ”Gud” (grekiska: theọs) i Johannes 1:1. Den första förekomsten av ordet ”Gud” föregås av bestämd artikel på grekiska, men det gör inte den andra. Många forskare menar att avsaknaden av bestämd artikel före den andra förekomsten av theọs har betydelse. I The Translator’s New Testament kommenteras avsaknaden av bestämd artikel så här: ”I själva verket ger det en adjektivisk karaktär åt den andra användningen av ordet Theos (Gud), så att frasen betyder ’Ordet var gudomligt’.” a Andra forskare b och bibelöversättningar lyfter fram samma skillnad. Missuppfattning: Den här versen visar att Ordet är identisk med den allsmäktige Guden. Fakta: Frasen ”Ordet var hos Gud” visar att versen talar om två olika personer. Det är orimligt att Ordet skulle vara ”hos” Gud och samtidigt vara den allsmäktige Guden. Även sammanhanget visar att Ordet inte är den allsmäktige Guden. I Johannes 1:18 står det: ”Ingen människa har någonsin sett Gud.” Men i vers 14 kommer det fram att människor såg Ordet, Jesus. Det står: ”Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi fick se hans storhet.” Missuppfattning: Ordet har alltid funnits. Fakta: ”Begynnelsen” i den här versen kan inte avse Guds begynnelse, för Gud har ingen början. Jehova c Gud är ”från evighet till evighet”. (Psalm 90:1, 2) Men Bibeln visar att Ordet, Jesus Kristus, har en början. Han är ”början på Guds skapelse”. (Uppenbarelseboken 3:14) Missuppfattning: Om man kallar Ordet ”en gud” lär man ut polyteism, dyrkan av flera gudar. Fakta: Det grekiska ordet theọs, ”gud”, motsvarar ofta de hebreiska orden ’el och ’elohịm, som används i det som brukar kallas Gamla testamentet. I grund och botten betyder de här hebreiska orden troligen ”den mäktige”, ”den starke”, och används om den allsmäktige Guden, andra gudar och även människor. (Psalm 82:6; Johannes 10:34) Jesus kan med rätta beskrivas som mäktig med tanke på att Gud använde honom för att skapa allt annat. (Johannes 1:3) Att kalla Ordet ”en gud” är helt i linje med profetian i Jesaja 9:6, där det förutsades att Guds utvalde, alltså Messias eller Kristus, skulle kallas ”Väldig gud” (hebreiska: ’El Gibbọ̄r), men inte ”Allsmäktig gud” (’El Shaddạj, som används i 1 Moseboken 17:1; 35:11; 2 Moseboken 6:3; Hesekiel 10:5). Bibeln säger inte att man ska tillbe flera gudar. Jesus sa: ”Det är Jehova, din Gud, du ska tillbe, och det är bara honom du ska tjäna.” (Matteus 4:10) Det står också i Bibeln: ”För även om det finns så kallade gudar, i himlen och på jorden, ja, det finns många ’gudar’ och många ’herrar’, så finns det bara en Gud för oss, Fadern. Han är alltings ursprung, och vi lever för honom. Och det finns bara en Herre, Jesus Kristus. Genom honom existerar allt, och genom honom finns vi till.” (1 Korinthierna 8:5, 6) a W.D. McHardy, The Translator’s New Testament, sidan 451. b Forskaren Jason David BeDuhn säger att avsaknaden av bestämd artikel gör att de två förekomsterna av theọs är ”lika olika varandra som ’en gud’ är från ’Gud’”. Han tillägger: ”I Johannes 1:1 är Ordet inte den ende Guden, utan en gud eller ett gudomligt väsen.” (Truth in Translation: Accuracy and Bias in English Translations of the New Testament, sidan 115, 122 och 123) c Jehova är Guds egennamn. (Psalm 83:18)

Mer än två miljarder kallar sig kristna. De flesta tillhör kyrkor som lär ut treenigheten - läran att Fadern, Sonen och den heliga anden tillsammans utgör en Gud. Hur blev treenigheten en officiell lära? Och ännu viktigare, stämmer den med Bibeln? BIBELN färdigställdes under det första århundradet efter Kristus. Läror som ledde fram till att treenigheten utvecklades började formuleras år 325 - mer än 200 år senare - vid ett kyrkomöte i Nicaea i Mindre Asien, den nutida turkiska staden Iznik. Enligt New Catholic Encyclopedia innehåller trosbekännelsen som uppkallats efter detta kyrkomöte den första officiella definitionen av kyrkans läror, däribland definitionen av Gud och Kristus. Men varför var det nödvändigt att definiera Gud och Kristus flera hundra år efter att Bibeln fullbordats? Är Bibeln otydlig på detta viktiga område? ÄR JESUS GUD? När Konstantin blev ensam härskare över det romerska imperiet var de ”kristna” oense om förhållandet mellan Gud och Kristus. Var Jesus Gud? Eller var han skapad av Gud? För att avgöra detta samlade Konstantin kyrkans ledare i Nicaea, inte för att han sökte sanningen, utan för att han inte ville att religionen skulle splittra hans rike. ”Så har vi bara en Gud, Fadern.” (1 Korinthierna 8:6, Svenska Folkbibeln) Konstantin bad biskoparna, som kan ha uppgått till ett par hundra, att komma fram till ett enhälligt beslut, men hans begäran var förgäves. Han föreslog då att de skulle anta den dunkla tanken att Jesus var ”av samma väsen” (homoousios) som Fadern. Denna obibliska grekiska filosofiterm lade grunden för treenighetsläran, som senare blev en del av kyrkans trosbekännelser. I slutet av 300-talet hade treenighetsläran i huvudsak antagit den form som den har i dag. Då ingick även den så kallade tredje delen av gudomen, den heliga anden. VAD HAR DET FÖR BETYDELSE? Jesus sa att ”sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ... sanning”. (Johannes 4:23, Svenska Folkbibeln) Den sanningen finns nedtecknad i Bibeln. (Johannes 17:17) Lär Bibeln att Fadern, Sonen och den heliga anden är tre personer i en och samma Gud? För det första finns inte ordet ”treenig” i Bibeln. För det andra påstod aldrig Jesus att han var jämlik Gud. Jesus tillbad Gud. (Lukas 22:41-44) Ett tredje skäl har med Jesus relation till sina lärjungar att göra. Även när Jesus hade blivit uppväckt till en andevarelse kallade han sina efterföljare för ”mina bröder”. (Matteus 28:10) Var de bröder till den allsmäktige Guden? Självklart inte! Men genom sin tro på Kristus - Guds förstfödde Son - blev även de söner till Fadern. (Galaterna 3:26) Jämför några bibelställen med det som sägs i Nicenska trosbekännelsen. Vad Nicenska trosbekännelsen säger: ”Jag tror ... på en enda Herre, Jesus Kristus, ... Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, ... av samma väsen som Fadern.” Vad Bibeln säger: ”Fadern är större än jag [Jesus].” (Johannes 14:28) * ”Jag [Jesus] far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud.” (Johannes 20:17) ”Så har vi bara en Gud, Fadern.” (1 Korinthierna 8:6) ”Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader.” (1 Petrus 1:3) ”Gud är Kristi huvud.” (1 Korinthierna 11:3) * ^ Kursiverat av oss. Citaten i det här avsnittet är hämtade från Svenska Folkbibeln. ^ Bibelstudieboken Vad lär Bibeln? innehåller bland annat kapitlen ”Vad är sanningen om Gud?” och ”Vem är Jesus Kristus?” Du kan beställa den från Jehovas vittnen eller läsa den online på www.jw.org. SNABBFAKTA: ”Nicenska trosbekännelsen är egentligen inte ett verk från det första kyrkomötet i Nicaea (325) ... utan från det första kyrkomötet i Konstantinopel (381)”, sägs det i The New Westminster Dictionary of Church History. ”Kyrkomötet i Nicaea år 325 fastställde den formulering som blev avgörande för denna [framtida] lära i sin bekännelse att Sonen är ’av samma väsen ... som Fadern’.” (Encyclopædia Britannica) Det första kyrkomötet i Nicaea banade väg för treenighetsläran. ”Liksom Gamla har ej heller Nya Testamentet någon färdigutformad treenighetslära.” (Illustrerat Bibellexikon) ”Treenighetsläran ... är inte från den första kristna eran, och den uttrycktes inte tydligt förrän i slutet av det andra århundradet.” (Library of Early Christianity-Gods and the One God) ”För att tydligt förklara treenighetsläran behövde [katolska] kyrkan utveckla sin egen terminologi med hjälp av vissa begrepp från filosofin.” (Catechism of the Catholic Church)

Bibelns svar Jesus motståndare anklagade honom för att jämställa sig med Gud. (Johannes 5:18; 10:30-33) Men Jesus påstod aldrig att han var på samma nivå som den allsmäktige Guden. Han sa: ”Fadern är större än jag.” (Johannes 14:28) Jesus första efterföljare betraktade inte honom som jämställd med den allsmäktige Guden. Aposteln Paulus skrev till exempel att Gud efter Jesus uppståndelse ”upphöjde ... honom ... till en högre ställning”. Det är tydligt att Paulus inte ansåg att Jesus var den allsmäktige Guden. Hur skulle Gud annars ha kunnat upphöja Jesus till en högre ställning? (Filipperna 2:9)

Bibelns svar I Bibeln kallas Jesus ofta för ”Guds son”. (Johannes 1:49) Uttrycket ”Guds son” bekräftar att Gud är Skaparen och källan till allt liv, däribland Jesus liv. (Psalm 36:9; Uppenbarelseboken 4:11) Bibeln lär inte att Gud blev pappa till ett barn på samma sätt som människor skaffar barn och blir föräldrar. Även änglarna omnämns som ”Guds söner” i Bibeln. (Job 1:6, fotnoten) Och Bibeln kallar den första människan, Adam, för ”son till Gud”. (Lukas 3:38) Men Jesus beskrivs som den främste av Guds söner eftersom han skapades allra först och är den ende som skapades direkt av Gud. Fanns Jesus till i himlen innan han föddes på jorden? Vad gjorde Jesus innan han kom till jorden? Fanns Jesus till i himlen innan han föddes på jorden? Ja. Jesus var en andevarelse i himlen innan han föddes som människa på jorden. Han sa själv: ”Jag ... har kommit ner från himlen.” (Johannes 6:38; 8:23) Gud skapade Jesus innan han skapade allt annat. Bibeln säger så här om Jesus: ”Han är ... den förstfödde av allt skapat.” (Kolosserna 1:15) Han är ”början på Guds skapelse”. (Uppenbarelseboken 3:14) Jesus uppfyllde profetian om den vars ”ursprung är från forna dagar, från urminnes tider”. (Mika 5:2; Matteus 2:4-6) Vad gjorde Jesus innan han kom till jorden? Han hade en hög ställning i himlen. Jesus hänvisade till den ställningen när han bad: ”Min Far, upphöj mig och ge mig den ärofyllda ställning jag hade vid din sida redan innan världen fanns till.” (Johannes 17:5) Han hjälpte sin Far att skapa allt annat. Jesus samarbetade med Gud och var ”en skicklig arbetare”. (Ordspråksboken 8:30) Bibeln säger så här om Jesus: ”Med hjälp av honom skapades allt annat i himlen och på jorden.” (Kolosserna 1:16) Gud använde Jesus för att skapa allt annat, däribland alla andra änglar och det fysiska universum. (Uppenbarelseboken 5:11) På sätt och vis kan man likna samarbetet mellan Gud och Jesus vid samarbetet mellan en arkitekt och en byggare. Arkitekten gör ritningen och byggaren ser till att ritningen blir verklighet. Han var Ordet. När Bibeln talar om Jesus innan han kom till jorden kallas han för ”Ordet”. (Johannes 1:1) Uppenbarligen använde Gud sin son för att förmedla information och instruktioner till andra andevarelser. Det verkar som att Jesus användes som Guds språkrör även när det gällde att kommunicera med människor på jorden. Troligen var det Jesus, dvs. Ordet, som vidarebefordrade Guds instruktioner till Adam och Eva i Edens trädgård. (1 Moseboken 2:16, 17) Jesus kan också ha varit den ängel som de forntida israeliterna blev vägledda av i vildmarken och som de var tvungna att lyssna till och lyda. (2 Moseboken 23:20-23) a a Ordet är inte den ende som Gud har talat genom. När Gud till exempel gav lagen till de forntida israeliterna använde han sig inte av sin förstfödde son utan av andra änglar. (Apostlagärningarna 7:53; Galaterna 3:19; Hebréerna 2:2, 3)

Tack för hjälpen 😊

03:00

Jag får skratta samtidigt jag kollade på undervåningen 😂

1:35 Tycker personligen att "First expected" låter lite onaturligt, skulle nog säga "initially expected" istället.

Goat

tack bror!

Tack

skön, jonas tack

Jag har läst engelsk när jag var yngre i hemlandet men jag minst många ord men kan inte förstår riktigt bra ,höra har problem

vad behöver att jag lära mig mer på eng5 ?

Hej, jag fick tyvärr ett E på engelska 6 och jag ska ha engelska 7 detta året för extra merit och behöver verkligen meriten. Tycker du jag borde fortsätta med engelska 7 om jag lägger rätt så mke tid på den för att klara av den?

2:44 "Bröd text" 🍞📜 🤔

1:22 "Undvik svärord" svordomar* habibi..

kort å gott tack :)

tack lektionen

Hej Jonas! Har sökt ejn bra film att visa om judendomen.Kan jag visa din? Visste inte att du lagt ut film på YT. Att se dig här, på YT! Grymt! Lars Nilsson - tidigare Sparre!

Hej jag skulle få en sak förklarad för mig? Stipulativ definition. Även ett exempel. Exempelvis definition av mördare och argumentera vf hen bör straffas med livstid?

Tack så mycket för trevliga lektioner! =) lite roligt att du berättade om hur man använder sig av klient och inte patient meni din lathund till vänster står det gärna patient =) tack för att du lägger upp på youtube!

Ljuvlig video, Kander!

Tala så fort som gör att jag inte hänga med

Vet inte varför jag såg den här videon. kan allt redan. visste ni att en odieuskomplex kan även kallas för elektra komplex

Rolig att du håller dig om att skratta om Freud

du pratar snabbt

"ha inte bättre vokabulär än läraren för då kan du få underkänt" mer eller mindre 😂 Klassisk Svensk utbildning. Är du bättre än läraren på ämnet blir de arga och ger en dåligt betyg.

Hur kan man vara språklärare och säga "eeeeeeh" mellan varje mening 🤦🏻‍♂

hur ska man förklara en låg självbild såsom att man upplever sig som ful eller tråkig enligt det kognitiva perspektivet?

En fråga, jag planerar att läsa engelska 7 för att öka mina meritpoäng. Jag fick ett G i engelska B, det gamla engelska 6. Jag funderar på om att läsa upp engelska 6 parallellt med att jag pluggar engelska 7. Låter det som en god idé, eller är det mer klokt att bara fokusera på engelska 7? Hur mycket skiljer sig engelska 6 och 7 från varandra i svårighetsgrad? Tack på förhand!