Karl Johan Eriksson, ”Blinda Kalle”, 1838 - 1911 från Stigtomta.
Karl Eriksson, orgeltrampare och violinist, ringer storklockan naturligtvis! Med dessa ord presenterade sig Blinda-Kalle.
Blinda Kalle har ett märkligt levnadsöde och trots att han levde större delen av sitt liv på fattighuset var han en omvittnat duktig spelman. Det var många som sökte sig till fattighuset för att få undervisning. Tyvärr dog han innan upptecknarna kommit i gång på allvar i Sörmland.
Det sägs att Blinda Kalle hade den bästa platsen i fattighuset, då hans säng var placerad mot en innervägg. Han ansågs tillhöra överklassen, eftersom han fick spela fiol på bröllop och danser och kunde tjäna någon krona då och då.
Vittnesbörd från Alfred Karlsson, infört i Sörmlands Nyheter 1959.
Om jag kände Blinda Kalle i Stigtomta? Jo han var en överdängare bland fiolister. Han såg varken fiol eller folk men det var många han lärde spela. Bror min, den yngste som heter Knut, tog han hand om och lärde.
Så hände det en dag, fiolmästaren och hans elev, for till stan (Nyköping) och gick in och drack kaffe på ”Trånga porten”. Där kom folk och fyllde kaféet och andra fick bli kvar utanför och lyssna. Den gången blev det många slantar i hatten.
Spel-Arvid Karlsson, riksspelman från Nyköping har arrangerat valsen ”Hjärterosen” som han uppgivit kommer från Blinda Kalle.
Jag har inte hittat låten i något annat sammanhang.
På videon spelar Henrik Lindberg och Mats Hedblom Hjärterosen, vals och en polka efter Blinda Kalle.
Mats Hedblom