Відео

finns inga fördelar med vindkraft, varken till land eller till havs, bara tokerier mot miljö och ekonomi...

Varför inte minska batterierna, nu ska ett STORT batteri funka för HELA bilen, kan man inte dela upp det och få det normalt. Allt som hör till bilen som en 70 tals bil, borde det fungera. Enklare att byta, billigare, mindre skit i batteri tillverkningen

Ja det har ju ökat med vapenindustrin och vi levererar ju enl USA order. Väldigt bra info om alla gruvorna. Dom har väl samarbete med UMEÅ Universitet, vapen och kemi går ju hand i hand.

Tänk på att titeln har ett litet stavfel :)

Väldigt intressant och pedagogiskt framlagt.

‼️🚨Säg till dem‼️‼️‼️🚨🗣️‼️🔥🔥🔥

Tack!

Jättebra föreläsning, dessutom så trevlig och pedagogisk på ett levandegörande sätt. 10 + av 10 möjliga.

Tack för ett bra föredrag.

Har du faktiskt fall där någon blivit åtalad och fälld - om de t ex avverkar knärot.? Lagen är ju skriven så att kontoret måste föredrkriva eller uppmana till följd av lagen -När det gäller knärot så behöver inte Skogsstyrelsen göra förelägganden inför avverkning eftersom knäroten ligger under artskyddsförordningen och den lyder sin egen lag och behöver alltså inte ta hänsyn till Skogsvårdslagen. Miljöbalken däremot kringgås hela tiden i skogsbruket då man anser att Skogsvårdslagen inte lyder under miljöbalken fast det är den verksamhet som har allra störst påverkan på livsmiljön för ett stort antal arter som hör hemma i skogen. Det finns ett fall där StoraEnso var tvungna att betala böter för att de förstört en lokal med mosippa som även den är en skyddad art, jag tror det var i Örebro län.

Finns det något projekt/karta/information tillgänglig rörande skogens kontinuitet på en viss plats? Någon som känner till? Sebastian? -Länsstyrelserna i norrlandslänen har den informationen liksom Naturvårdsverket. Kontinuitetsskogar har varit svårt att ta fram data på i södra Sverige då skogsbruk har en längre historia här nere än i norrlandslänen.

Hur anser du att avverkningen ska gå till och se ut för att fortfarande ge oss virke? -Jag anser att vi måste bruka skogarna mycket mindre intensivt. Kalhyggesskogsbruket är ett alltför intensivt och effektivt sätt att bruka skogen. Det är i egentlig mening inget skogsbruk utan en skogsskövlingsmetod för att få ut råvara ur skogen. Skövling har aldrig varit bra och därför måste vi börja bruka skogarna med kalhyggesfria metoder där vi försöker att efterlikna skogens ekosystem. Detta ekosystem har alltid trädskikt som lever och vissa av dessa skogsmiljöer har jättehöga naturvärden som måste skyddas och bevaras och ska man bruka skogen får man inte förbruka skogsekosystemet. Det är rätt enkel matematik men krånglet ligger ju i att vi konsumerar så mycket överflödigt skit att skogsbruket säger att de måste försörja vår konsumtion med fiber från skogen, biobränsle från skogen, plankor från skogen, papper och kartong från skogen. Ska skogen kunna ge oss det allra mest primära vi behöver, då måste vi minska konsumtionen och förändra skogsbruket till något som kallas naturnära kalhyggesfritt skogsbruk. ua-cam.com/video/mA5aPM6Txeo/v-deo.html

En privat markägare som får hela sin skog barkborreangripen och inte vill avsättta hela sin skog. Hur ska markägaren gå tillväga då? -Då ska markägaren fråga t ex Skogsstyrelsen om de har pengar att göra ett naturvårdsavtal eller biotopskydd. Naturvårdsavtal brukar betyda att man sätter av skogen i 49 år och får omkring 60% av marknadsvärdet för detta. Om 50 år är man som markägare återigen fri att avverka skogen om hen vill. Ett biotopskydd ger 125% av marknadsvärdet, alltså markägaren kan tjäna gott på att skydda skogen formellt. Hen kan även höra av sig till Länsstyrelsen om de vill skydda skogen. Då kan markägaren sälja marken till staten och naturvårdsverket genom Länsstyrelsen och få marknadsvärdet plus lite till som plåster på såren. Men markägaren kan även säga att hen vill ha intrångsersättning vilket betyder att markägaren står kvar som markägare men staten köper avverkningsrätten till träden i skogen. Hen kan också höra av sig till Naturarvet.se t ex. Det är en stiftelse som köper skyddsvärd skog och avsätter det som naturreservat. Det har dykt upp en annan stiftelse, Framtidens natur och kultur, som gärna köper in skogar för klimatets skull. naturarvet.se/ framtidensnatur.se/

Hur kan man förklara vad "produktiv" skogsmark innebär i någon form av sammanfattande definition? -Den som är vanligast är att den produktiva skogsmarken tillväxer med mer än 1 kubikmeter ved per år och hektar. All skogsmark som växer mindre än 1 kubikmeter på år och hektar är så kallade impediment, icke produktiv skogsmark. Dessa impediment utgörs av främst myrar och mossar med träd på samt hällmarker med spridda träd på, fjällbjörkskogen osv. Man skulle också kunna räkna på att om en skogsmark kan leverera 1 kubikmeter per år och hektar så bör en skog som är produktiv skogsmark innehålla minst 100 kubikmeter ved per hektar när skogen är 100 år gammal.

När du säger att vi skyddat 5-7 % av skog i Sverige, hur är den skyddad då menar du? Som naturreservat? Det verkar tyvärr inte som det räcker eftersom det går in ständigt och avverkas i naturreservat ideligen. -5,7% av den svenska produktiva skogsmarken är formellt skyddad som naturreservat eller nationalpark. I dessa siffror ingår även naturvårdsavtal och biotopskydd, båda dessa sistnämnda skyddsformer förvaltas av Skogsstyrelsen medan naturreservat och nationalparker ofta anpassas av Länsstyrelsen i det län områdena finns med stöd av Naturvårdsverket. Det sjuka under de sista åren har varit den här hysteriska granbarkborrerädslan som gjort att t o m naturvårdande myndigheter lockats in i idén att granbarkborren utarmar våra naturreservat fast den i själva verket är en motor i ekosystemet för granskog. Granbarkborrarna är fantastiska organismer som skapar död ved, vilket gynnar ett flertal vedlevande svampar som i sin tur bryter ner veden till jord och kollager. Det är synd att skogsnäringens idéer om hur skog ska skötas om granbarkborren skulle angripa träden har slått rot även i biologiska utbildade människor. Att hugga ner granskogar där granbarkborren dyker upp lite då å då och gör nytta för biologisk mångfald. Men problemet är att vi alltid ser till trädens ekonomiska värde och det värdet är vi inte beredda att dela med oss av.

Det finns mätningar av ålder på skog att då visas att skog som är äldre än 140 år ökar lite grann, men varför finns inga siffror på skog som är 160, 200 år gammal? Denna gamla skogar bör väl stadigt ha minskat. -Det är bara för att man i Sverige har bestämt att gammal skog i södra Sverige (götaland) ska vara 120 år och gammal skog i Svealand och Norrland är 140 år gammal. Vilket är rätt underligt för gamla träd av gran och tall måste vara 200 år gamla för att kallas just gamla träd, fast gammal skog behöver bara vara 120 år i söder och 140 år i norr. Varför kallar man inte gamla träd för 120 år i söder oh 140 i norr? De riktigt gamla skogarna som du nämner är idag så små fragment av vad de en gång i tiden var så man skulle kunna säga att svenska skogsbruket i stort sett utrotat de riktigt gamla skogarna och idag finns de kvar som små oaser i vissa naturreservat.

Jag bor i närheten av en liten rest av en riktig urskog. Nu ska i stort sett all skog runt omkring den lilla resten avverkas. Hur påverkas urskogen av det? Är den gamla skogen skäl nog att hindra avverkning av skogen runtomkring? -När naturskogar får kalhyggen gjorda ända intill sig förändras mikroklimatet i skogen. Det blir torrare och varmare långt in i den skyddade skogen. Detta är inte så gynnsamt för arter som gillar fukt och skugga. Ett annat problem är att trivialarter får lättare att ta sig in i den skyddade skogen då ingen skyddszon finns kring urskogen. Sammansättningen av t ex vedsvampar kan komma att förändras så att det är mer trivialarter nära kanten till hygget och de ovanliga arterna som tidigare levde här i urskogen kan bli utkonkurrerade. Jag tycker att det egentligen är skäl nog att det finns en gammal skog med höga naturvärden för att inte kalhugga skogen intill. Det man skulle kunna göra är att alltid skydda 100-200 meters skydds-/kantzon runt våra naturreservat och skogar med hög biologisk mångfald så att dessa så kallade kanteffekter inte blir för stora på urskogen. En annan idé som borde kunna vara lämplig är att man bara bedriver ett naturnära kalhyggesfritt skogsbruk på 200 meters zonen kring den skyddade skogen. Därmed skulle man inte totalhaverera markfuktighet och artsammansättningen.

Vad kostar en föreläsning av dig likt denna? -Det beror på hur långt jag måste åka för att hålla föreläsningen. Men jag vill absolut ha ersättning för bensin om jag reser någonstans men det är ju alltid fint att även få ett litet arvode. Ska föreläsningen vara via Zoom så kan man alltid diskutera vem som arrangerar föreläsningen. Är det en privatperson med små ekonomiska medel så ska det inte kosta något särskilt mycket. Är det ett företag med god tillgång på pengar så kan det även få kosta en liten slant som lön för mödan.

Blir lite uppgiven, är det någon ide för mig att kämpa om inte ens du, som är så påläst, kan påverka? -Snälla, bli inte uppgiven. Försök att se det som en kick i röven att vilja försöka göra skillnad. Man kan alltid göra något som är bra. Visst är min påverkan på politiken ringa men jag har genom åren som ideellt engagerad räddat tusentals hektar skog som aldrig kommer att kalhuggas. Det är mitt kontribuerande till både biologisk mångfald och klimatet men framför allt för kommande generationer människor. Ingen kan göra allt men är vi många kan vi göra större skillnad om vi stöttar varann och inspirerar varann. Börja med att gå med i någon lokal skogsräddargrupp där du bor. Finns det ingen så hör av dig till mig så ska vi se om jag kan hitta någon i närheten av där du bor.

Har du några konkreta lösningar på problemen som du har tagit upp under denna föreläsning? Hur tycker du att skogen skall skötas? -Mer skog måste skyddas, det är det allra första vi måste göra. Mer skogar som skyddade kommer att gynna den biologiska mångfalden och skogsekosystemet vilket också gynnar den resiliens som är så viktig att ekosystemet besitter när nu klimatet förändras så snabbt på grund av vårt handhavande med jorden vi lever på. Sen måste vi givetvis sluta överkonsumera produkter som vi inte behöver. Så länge vi lever som om det fanns 4 jordklot kommer vi inte kunna rädda skogens ekosystem och biologiska mångfald. Men slutar vi överkonsumera så kan vi även gå över till mer naturnära kalhyggesfria metoder vilka skapar bättre vedkvaliet, större kollager i skogen och en rikare biologisk mångfald än plantageskogsbruket med kalhyggen, markberedning och plantering av icke ortstroget plantmaterial.

Om du har ett naturreservat i södra sverige med planterad gran utan biologiska värden. Lämna eller hugga ner och göra om till ädellövskog? -Är det på skogsmarker som naturligt skulle vara ädellövskog så hugg ner den planterade granen och låt lövskogen frodas, allra helst genom naturlig föryngring. Röj bort och håll efter smågranar som troligen också kommer att föryngra sig från omkringliggande granvirkesåkrar. Låt lövträden börja självgallra och skapa död ved och biologisk mångfald. Troligen kommer denna process ta så lång tid att du själv inte kommer hinna få se det ske men om du äger marken så gör ett naturvårdsavtal i femtio år eller skänk skogen till naturreservat till kommunen, den lokala naturskyddsföreningen, naturarvet.se eller Länsstyrelsen. Då blir den åtminstone kvar som en skyddad skog för framtiden.

Mycket bra föreläsning!

Underbar video. Boende i västra Götaland och vill gärna aktivera mig för att skydda skogen här.

Tack Ola och Niklas!

Tack för ett mycket intressant föredrag och att ni ordnade UA-cam, så alla fick chans att lyssna/se!

Frågor som ställdes under föreläsningen som inte hann besvaras: Finns det svamp i öknen? Och om…hur skiljer sig svampnätet ut där i jämförelse med skogen? Går det att odla mykorrizha-svampar i större skala, eller bara på t.ex. agar eller annat näringsrikt medium i labbmiljö? Har man hittat exklusivt urbana svampar? Alltså svampar som utvecklats för att leva och sprida sig i stadsmiljö. Spännande! Har vissa, även rödlistade vedsvampar sporer som är mer lättspridda? Får en känsla av att dyker bara substratet upp i stora mängder så dyker ullticka och rynkskinn upp. Relevant i granbarkborretider. Du säger att myko svampar försvinner vid avverkning och det tar därefter tar årtionden innan de dyker upp på nytt. Men då avses väl bara de synliga fruktkropparna. Lever mycelet, tex av en ovanlig rödlistad taggsvamp kvar i marken? Vad är din syn på att ympa in svampar? Som några av dina kollegor ska jobba med för att ympa in sprängticka/chaga.. Och vissa företag såsom ecofungi som odlar flera mer sällsynta arter såsom igelkottaggsvamp. Är det bra att vi blandar in oss? Efter hur lång tid blir det balans mellan kolupptag och kolavgång i en obrukad skog? Kan du ge några exempel på signalarter att hålla koll på i skogen? Eller rödlistade arter värda att rapportera in för ökat skogsskydd? Skärmar eller luckhuggning. Vad är att föredra för svamparnas skull? Mykorrhizasvamparna underlättar ju trädens näringsupptag. Finns det några studier som visar på snabbare tillväxt i hyggesfri skog, där svampmycelen får vara kvar? Kan det finnas några risker med att odla matsvampar ex i tex köket? om man gör under längre tid tex.

Poblemet med koltänkandet är att det finns så stora möjligheter att vrida siffrorna beroende på vilka parametrar man väljer och vilka data man matar in. Troligtvis är det svårt eller omöjligt att bevisa att en naturskog ALLTID binder mer än en odling. Man kan slå undan argumenten för motsidan genom att välja andra träd att plantera och andra odlingsförhållanden. Det blir svårt eller omöjligt för lekmannen att veta vem som har rätt. Intuitivt så binder ett träd mest kol när det är i en stark tillväxtfas. Jag tror aldrig att klimatargument kommer att rädda en skog. Däremot har vi sett riktigt stora katastrofer för naturskogar orsakas av klimattänkande. -Skogarna på Borneo började skövlas i stor skala efter George W Bushs tal state of the nation 2007, då han lovade halvera användningen av fossila bränslen till 2015. Miljarder dollar satsades då på oljepalmodlingar på Borneo, vars urskogar och dess invånare fick betala priset. -UK gick över från koleldade kraftverk till pellets. Nordamerikanska naturskogar som dittills haft litet ekonomiskt intresse började som en konsekvens skövlas i stor skala. -I Sverige har 450 km2 skog omvandlats till industrimark för vindkraft i Markbygden utan för Piteå. Detta då det påstås vara bra för klimatet och naturen. Det finns många fler exempel. Däremot hittar jag inget om positiva effekter, där stora områden med naturskog avsatts för att 'rädda klimatet'. Det överdrivna klimatfokuset har hittills skadat naturen i enorm skala. Sen ett tips - det ger ett mer seriöst intryck om du inte fnissar till när du vill framföra något seriöst. ;)

Tack för detta. Över lag håller jag med dig, men en fråga: Jag vet inte om jag missförstår dig men det ser ut som om du antar att "en hektar skog är en hektar skog"-dvs att mängden bundet kol är detsamma per hektar oavsett om skogen är naturlig eller planterad. Eftersom plantager vanligtvis är tätare än naturskog så borde väl en hektar planterade träd utgöra ett större virkesförråd än en hektar naturskog och således binda mer kol? Utifrån siffrorna jag har sett (rätta mig om jag har fel) så har det svenska virkesförrådet ökat med ca 50% sedan mitten av 1900-talet medan den totala skogsarealen har förblivit ungefär densamma, vilket skulle betyda att samma areal idag binder 50% mer kol just på grund av den tätare odlingen. I så fall kan man väl omöjligt säga att det skogsbruket är dåligt ifråga om just koldioxidutsläpp? (Jag bortser här ifrån både markbundet kol och andra miljöaspekter, så som biologisk mångfald.)

Naturskyddsföreningen borde sträva efter förståelse och samsyn och acceptans och respekt och dialog men fokuserar på att skogsbruket har fel på ett sätt som polariserar och ser varandra som motpoler och parter